PAUL SECOND MISSIONARY JOURNEY

Paulus andra missionsresa genom nuvarande Grekland

GO GREECE EXT

1. Inledning. Resa

1.1 Situationen I Grekland

2. Mission Europa Apg 16:6-10

2.1 Paulus 2 missionsresa

2.2 Ledd av anden

3. Filippi Apg 16:11-15

3.1 Böneplats

3.2 Lydia första dopet

3.3 Lydia första föreståndaren

4. Paulus Silas Apg 16:16-40

4.1 Böneplatsen

4.2 Spåkvinna

4.3 Tumult, agora

4.4 Fängelse

5. Thessalonike Apg 17:1-15

5.1 3 veckor i synagogan

5.2 Jason attackeras

5.3 Paulus skickas till en hamn, Silas o Timoteus kvar i Berea

6. Athen Apg 17:15-

6.1 Epikureer

6.2 Stoiker

6.3 Tog med honom upp till areopagen 3000 avgudar

6.4 Religiösa. Intresserade

6.5 Okänd gud

6.6 Era skalder säger

6.7 Några kom till tro

7. Korint Apg 18:1-24

7.1 Korint största staden i Grekland 200.000

7.2 Gjorde upp med filosoferna. 1 Kor 2:2 ”Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat hos er än Jesus Kristus och honom som korsfäst”

7.3 Afrodite. Tempel, 1000 prostituerade. Turist attraktion

7.4 Bära huvudbonad. Man säger här nere

7.5 De ismiska spelen var här.

7.6 Står upp mot stadens ledare, Acts 18:12 - Paulus inför Gallios domstol ”När Gallio var ståthållare i Achaia gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus och drog honom inför domstol”

7.7 Acts 18:5 ”När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien var Paulus fullt upptagen med att förkunna ordet och vittna för judarna att Jesus är Messias.”

7.8 Paulus ensam. Står upp mot den grekiska kulturen, mot det romerska emperiet, skydd av romerskt medborgarskap, men men ’

8. Sedan vidare

8.1 De reser runt i romarriket. Detta sker på 50 talet…

8.2 Runt 63 dör Paulus och Petrus martyrdöden i Rom.

8.3 Sedan fortsätter det… säg på 100 år når de hela det romerska riket med evangeliet. Ca 90 miljoner människor!

8.4 Vilken kraft!

8.5 Avsluta att läsa Apg 20:22-38

Agora är benämningen av rum på torg i antika grekiska städer. De användes som marknadsplats eller allmän mötesplats. Agoras yttre begränsning utgjordes av ett antal stoa, det vill säga en lång täckt arkad, i vilken man kunde promenera eller stå i skugga under dagens varma timmar.

Agora omfattar inte tempelbyggnader. De låg på ett Akropolis, en avskild upphöjd plats. Den romerska motsvarigheten var Forum, där Basilikan motsvarar stoan.

Gruppresa 120 pastorer verksamhetsledare inom Pingst

Föreläsningar

Dimitri Christidis (fredag) prof universitet Thessaloniki- filosofer och avgudar

Ilias Chatzi, samfundsledare

Paul Christina Dimitries

Apostolic Church Founded by Dr. Leonidas Feggos in 1965. 100.000 medlemmar i världen.

120 pastorer på resa i Aposteln Paulus fotspår - lyssnar till Voula Kalapoda - professionell tourguide i Athen som föreläser. Ett citat: "Västvärldens moderna historia, med sin klassiska civilisation har sin grund i Athens demokrati och filosofi och kristendomen."

Idag har vi varit i Filippi, den första stad som Aposteln Paulus kom till i Europa omkring år 51 efter Kristus på sin andra missionsresa. Här döptes purpurfärgerskan Lydia med sin familj och även fångvaktarens familj efter att Gud gjort ett mirakel när Paulus och Silas satt i fängelset i Filippi. Här finns en amfiteater, mycket ruiner av hus, kyrkor och torg. Men även en kyrka vid dop platsen. Här har vi blivit guidade, läst Apostlagärningarna, sjungit lovsång och bett tillsammans. En fantastisk dag!

Vid ruinerna av Jasons hus idag i Thessaloniki. Han som tog emot Aposteln Paulus för nästan 2000 år sedan, och väldigt många människor blev kristna i denna stad både judar och greker. Idag är den kristna kyrkan världens största andliga rörelse alla kategorier. S också en bild från Vita Tornet i Thessaloniki.

Mission i Europa

Acts 16:6-10 (Svenska Folkbibeln - 2015)

Under Andens ledning

6 Sedan tog de vägen genom Frygien och Galatien, eftersom de blev hindrade av den helige Ande från att förkunna ordet i Asien. 7 När de nådde Mysien försökte de ta sig till Bitynien, men det tillät inte Jesu Ande. 8 Då reste de genom Mysien ner till Troas.

9 På natten såg Paulus en syn där en makedonier stod och vädjade till honom: "Kom över till Makedonien och hjälp oss!" 10 När han sett denna syn försökte vi genast ta oss vidare till Makedonien, eftersom vi förstod att Gud hade kallat oss att förkunna evangeliet för dem.

Filippi

Acts 16:11-15 (Svenska Folkbibeln - 2015)

I Filippi

11 Vi lade ut från Troas och seglade rakt över till Samotrake, och nästa dag till Neapolis. 12 Därifrån tog vi oss till Filippi, som är den största staden i den delen av Makedonien och en romersk koloni. I den staden stannade vi några dagar.

13 På sabbaten tog vi oss ut genom stadsporten och gick längs en flod där vi antog att det skulle finnas en böneplats. Vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade samlats där. 14 En av dem som lyssnade hette Lydia. Hon handlade med purpurtyger och var från staden Tyatira, och hon hörde till dem som vördade Gud. Herren öppnade hennes hjärta så att hon tog till sig det som Paulus predikade. 15 När hon och hennes familj hade blivit döpta, bad hon: "Om ni anser att jag tror på Herren, kom då och bo hemma hos mig!" Och hon övertalade oss.

Missionsstrategi.

Jesus sa de vänligt sinnande

Filippi Paulus och Silas o fängelse

Acts 16:16-40 (Svenska Folkbibeln - 2015)

Paulus och Silas i fängelse

16 En gång, när vi var på väg till böneplatsen, möttes vi av en slavflicka som hade en spådomsande och skaffade sina herrar stora inkomster genom att spå. 17 Hon följde efter Paulus och oss andra och skrek: "De här människorna är den högste gudens tjänare! De förkunnar för er en väg till frälsning!" 18 Så höll hon på i flera dagar. Men Paulus blev upprörd och vände sig om och sade till anden: "Jag befaller dig i Jesu Kristi namn att lämna henne!" Och i samma ögonblick for anden ut.

19 När hennes herrar såg att deras hopp om inkomst var ute, grep de Paulus och Silas och släpade med dem till torget inför myndigheterna. 20 De förde fram dem till domarna och sade: "De här människorna stör ordningen i vår stad. De är judar 21 och förkunnar seder som vi romare inte får anta eller följa." 22 Även folket gick till angrepp mot dem, och domarna slet av dem kläderna och befallde att de skulle piskas. 23 De fick många rapp och kastades i fängelse, och fångvaktaren fick befallning att bevaka dem noga. 24 När han nu fick en sådan befallning, satte han dem i den innersta cellen och låste fast deras fötter i stocken.

25 Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem. 26 Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrarna, och allas bojor lossnade och föll av.

27 Fångvaktaren vaknade, och när han fick se att fängelsedörrarna stod öppna drog han sitt svärd och skulle just ta sitt liv, eftersom han trodde att fångarna hade flytt. 28 Men Paulus ropade högt: "Gör dig inte illa! Vi är här allesammans." 29 Då bad han om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas. 30 Sedan förde han ut dem och frågade: "Herrar, vad ska jag göra för att bli frälst?" 31 De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj." 32 Och de förkunnade Herrens ord för honom och för alla i hans familj.

33 Redan vid samma timme på natten tog fångvaktaren med dem och tvättade deras sår, och han döptes genast tillsammans med hela sin familj. 34 Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud.

35 När det blev dag skickade domarna sina rättstjänare och lät säga: "Frige de där människorna." 36 Fångvaktaren framförde detta till Paulus och sade: "Domarna har sänt bud att ni ska friges. Så kom nu ut och gå i frid!" 37 Men Paulus sade till dem: "De har piskat oss offentligt utan rättegång, fast vi är romerska medborgare, och kastat oss i fängelse. Och nu vill de skicka iväg oss i hemlighet! Å nej, de får komma hit själva och hämta ut oss."

38 Rättstjänarna framförde dessaord till domarna, som blev förskräckta när de fick höra att de var romerska medborgare. 39 De kom och talade vänligt till dem och förde ut dem och bad dem lämna staden. 40 Men när Paulus och Silas var ute ur fängelset gick de i stället hem till Lydia, där de träffade bröderna och gav dem uppmuntran och tröst. Sedan drog de vidare.

Thessaloniki

Acts 17:1-14 (Svenska Folkbibeln - 2015)

I Tessalonike och Berea

1 De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Tessalonike, där judarna hade en synagoga. 2 Paulus besökte dem som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna 3 och förklarade och visade att Messias måste lida och uppstå från de döda. Och han fortsatte: "Denne Jesus som jag förkunnar för er, han är Messias." 4 Några av dem blev övertygade och anslöt sig till Paulus och Silas. Därtill kom ett stort antal greker som vördade Gud och inte så få kvinnor av förnäm släkt.

5 Men judarna blev avundsjuka och fick med sig en del onda män från gatan och samlade en mobb till upplopp i staden. De stormade fram mot Jasons hus och sökte efter Paulus och Silas för att släpa ut dem till folkmassan. 6 När de inte fann dem, drog de med sig Jason och några andra bröder till stadens styrande och skrek: "Nu är de här också, de som har vänt upp och ner på hela världen, 7 och Jason har tagit emot dem! De gör tvärtemot kejsarens påbud allihop och säger att en annan är kung, en som heter Jesus." 8 Folket och de styrande blev oroliga när de hörde detta, 9 och de lät Jason och de andra betala borgen innan de frigavs.

10 Redan samma natt skickade bröderna i väg både Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga. 11 Folket där var öppnare än de i Tessalonike. De tog emot ordet med stor villighet och forskade varje dag i Skrifterna för att se om det stämde. 12 Många av dem kom till tro, likaså ett stort antal ansedda grekiska kvinnor och män.

13 Men när judarna i Tessalonike fick veta att Paulus förkunnade Guds ord också i Berea, kom de dit och spred oro och hetsade upp folket. 14 Bröderna sände då genast i väg Paulus ner mot kusten, men Silas och Timoteus stannade kvar där.

Paulus i Aten

Acts 17:15-34 (Svenska Folkbibeln - 2015)

Paulus i Aten

15 Paulus vägvisare förde honom ända till Aten och vände sedan tillbaka med besked till Silas och Timoteus att komma till honom så snart som möjligt. 16 Medan Paulus väntade på dem i Aten, blev han upprörd i sin ande när han såg hur full staden var med avgudabilder. 17 Han samtalade därför i synagogan med judarna och med dem som vördade Gud, och dessutom varje dag på torget med dem som han träffade där.

18 Även en del filosofer, både epikureer och stoiker, diskuterade med honom. En del sade: "Vad vill den där pratmakaren säga?" Andra sade: "Han verkar vara en som förkunnar främmande gudar." De sade så eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen. 19 Och de tog med honom upp till Areopagen och sade: "Kan vi få veta vad det är för en ny lära du förkunnar? 20 Det är märkliga ting du låter oss höra. Nu vill vi veta vad det rör sig om." 21 Alla atenarna liksom utlänningarna där ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna till det som var senaste nytt.

Paulus tal på Areopagen

22 Paulus ställde sig då mitt på Areopagen och sade: "Atenare! Jag ser att ni på alla sätt är mycket religiösa. 23 När jag gick omkring och studerade era gudabilder fann jag nämligen också ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det ni tillber utan att känna, det förkunnar jag nu för er.

24 Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. 25 Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt.

26 Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. 27 Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt.

29 Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi. 30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. 31 Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda."

32 När de hörde Paulus tala om uppståndelse från de döda började några håna honom, men andra sade: "Vi vill höra dig tala om detta igen." 33 Med detta lämnade Paulus dem. 34 Men några anslöt sig till honom och kom till tro. Bland dem var Dionysius, som var medlem av Areopagen, och en kvinna som hette Damaris och några till.

Korinth

Acts 18:1-24

Paulus i Korint

Sedan lämnade Paulus Aten och kom till Korint. Där träffade han en jude vid namn Aquila, född i Pontus, och hans hustru Priscilla. De hade nyligen kommit från Italien, eftersom Claudius hade befallt att alla judar skulle lämna Rom. Till dessa båda kom nu Paulus, och då de hade samma yrke, stannade han hos dem och arbetade. De var nämligen tältmakare. Varje sabbat förde han samtal i synagogan och försökte övertyga både judar och greker.

När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien var Paulus fullt upptagen med att förkunna ordet och vittna för judarna att Jesus är Messias. Men när de gick emot honom och hånade honom, skakade han av dammet från sina kläder och sade till dem: "Ert blod ska komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och med nu går jag till hedningarna." Han gick därifrån och tog in hos Titius Justus, en man som vördade Gud och som hade ett hus alldeles intill synagogan. Crispus, föreståndaren för synagogan, och hela hans familj kom till tro på Herren. Även många andra korintier som lyssnade kom till tro och döptes.

En natt sade Herren i en syn till Paulus: "Var inte rädd, utan tala och låt dig inte tystas! Jag är med dig. Ingen ska röra dig eller skada dig, för jag har mycket folk här i staden." Han stannade hos dem i ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.

Paulus inför Gallios domstol

När Gallio var ståthållare i Achaia gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus och drog honom inför domstol och sade: "Den här mannen förleder folk till att dyrka Gud på ett sätt som är mot lagen."

Paulus skulle just öppna munnen när Gallio sade till judarna: "Hade det handlat om något brott eller illdåd skulle jag naturligtvis ta upp ert klagomål, ni judar. Men gäller det tvistefrågor om ord och namn och er egen lag, då får ni ta hand om det själva. I sådana tvister tänker jag inte vara domare." Och han skickade ut dem från domstolen.

Alla grep då synagogföreståndaren Sostenes och misshandlade honom mitt framför domarsätet utan att Gallio brydde sig om det.

Tillbaka till Antiokia

Paulus stannade i Korint ännu en tid innan han tog avsked av bröderna och avseglade mot Syrien i sällskap med Priscilla och Aquila. I Kenkrea hade han dessförinnan låtit raka sitt huvud, eftersom han avlagt ett löfte.

De kom till Efesos, och där lämnade han de andra. Själv gick han in i synagogan och samtalade med judarna. De bad honom stanna längre, men han avböjde och tog avsked och sade: "Jag kommer tillbaka till er igen, om Gud vill." Sedan seglade han ut från Efesos.

När han kom till Caesarea gick han upp och hälsade på församlingen och for därefter ner till Antiokia.

PAULUS TREDJEMISSIONSRESA (18:23-21:16)

Apollos

Efter en tid bröt Paulus upp och reste först genom Galatien och sedan genom Frygien, och han styrkte alla lärjungarna.

Till Efesos kom en jude som hette Apollos, en bildad man som var född i Alexandria och mycket kunnig i Skrifterna.

Acts 18:5 (Svenska Folkbibeln - 2015)

5 När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien var Paulus fullt upptagen med att förkunna ordet och vittna för judarna att Jesus är Messias.

Acts 18:12 (Svenska Folkbibeln - 2015)

Paulus inför Gallios domstol

12 När Gallio var ståthållare i Achaia gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus och drog honom inför domstol

1 Corinthians 2:2-4 (Svenska Folkbibeln - 2015)

2 Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat hos er än Jesus Kristus och honom som korsfäst. 3 Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. 4 Mitt tal och min predikan kom inte med övertygande visdomsord utan med bevisning i Ande och kraft.

1 Corinthians 9:25-27 (Svenska Folkbibeln - 2015)

25 Alla som tävlar måste ha disciplin i allt – de gör det för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag springer alltså inte utan att ha målet i sikte, jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. 27 I stället är jag hård mot min kropp och tvingar den till lydnad, för att inte själv komma till korta när jag predikar för andra.

Acts 20:22-38

Och nu reser jag, bunden i anden, till Jerusalem utan att veta vad som ska möta mig där. Jag vet bara att den helige Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar mig. Men jag anser inte mitt liv vara värt något för mig själv, bara jag får fullborda mitt lopp och den uppgift jag fått av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium.

Och nu vet jag att ni aldrig mer kommer att se mitt ansikte, alla ni som jag har gått omkring hos och predikat riket för. Därför betygar jag i dag för er att jag inte är skyldig till någons blod, för jag har inte tvekat att förkunna för er hela Guds vilja och plan.

Ge akt på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. Jag vet att när jag lämnat er ska rovlystna vargar tränga in bland er, och de kommer inte att skona hjorden. Ja, bland er själva ska män träda fram som förvränger sanningen för att dra över lärjungarna på sin sida. Var därför vakna och kom ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, aldrig har slutat förmana var och en av er under tårar.

Och nu överlämnar jag er åt Gud och hans nåderika ord, som har makt att bygga upp er och ge er arvet bland alla som helgats. Silver eller guld eller kläder har jag inte begärt av någon. Ni vet själva att dessa händer har sörjt för mina egna och mina följeslagares behov. I allt har jag visat er att man så ska arbeta och ta hand om de svaga och komma ihåg de ord som Herren Jesus själv har sagt: Det är saligare att ge än att ta."

När Paulus hade sagt detta, böjde han knä och bad tillsammans med dem alla. De brast alla i gråt och omfamnade Paulus och kysste honom. Det som smärtade dem mest var att han sagt att de aldrig skulle se hans ansikte mer. Så följde de honom till skeppet.

PAULUS är mycket upprörd. Han befinner sig i Athen, det lärdomscentrum där Sokrates, Platon och Aristoteles en gång i tiden undervisade. Stadens invånare är mycket religiösa. Överallt – i templen, på torgen och på gatorna – ser Paulus en massa avgudabilder. Athenarna dyrkar nämligen en mängd olika gudar. Paulus vet hur Jehova, den sanne Guden, ser på avgudadyrkan. (2 Mos. 20:4, 5) Och den trogne aposteln har samma synsätt – han avskyr avgudar!

2 Det Paulus får se när han kommer till agoran, dvs. torget, är särskilt chockerande. I den nordvästra delen, nära den främsta öppningen in till torget, står ett stort antal fallosbilder av guden Hermes på rad. Torget är fullt av helgedomar. Hur ska den ivrige aposteln förkunna för dem som lever i den här avgudiska miljön? Kommer han att kunna hålla känslorna i styr och hitta en gemensam grund att utgå från? Ska han lyckas hjälpa någon att söka den sanne Guden och verkligen finna honom?

3 Paulus tal till de lärda i Athen, som är nedtecknat i Apostlagärningarna 17:22–31, är ett mönster när det gäller vältalighet, taktfullhet och gott omdöme. Genom att studera Paulus exempel kan vi lära oss mycket om hur man skapar en gemensam grund och hjälper dem som lyssnar att dra rätta slutsatser.

Undervisar ”på torget” (Apg. 17:16–21)

4, 5. Var i Athen förkunnade Paulus, och vilka ingick i hans åhörarskara?

4 Paulus besökte Athen under sin andra missionsresa, omkring år 50.a Medan han väntade på att Silas och Timoteus skulle komma från Berea ”började han resonera i synagogan med judarna”, som han brukade göra. Han gick också till ”torget”, eller agoran, där han kunde få tala med icke-judarna i Athen. (Apg. 17:17) Agoran i Athen låg nordväst om Akropolis och var cirka 50 000 kvadratmeter stor. Torget var inte bara ett ställe där

man köpte och sålde, utan det var den centrala platsen för stadens offentliga liv. Enligt en uppslagsbok var torget ”stadens ekonomiska, politiska och kulturella hjärta”. Athenarna tyckte om att samlas där och delta i intellektuella diskussioner.

5 Det var ingen lätt åhörarskara Paulus nu ställdes inför. Där på torget fanns bland annat epikuréer och stoiker, som tillhörde konkurrerande filosofiska skolor.b Epikuréerna trodde att livet hade uppstått av en slump. Deras livssyn har sammanfattats så här: ”Det finns ingen anledning att frukta Gud. Det finns ingen smärta i döden. Det goda går att uppnå. Det onda går att uthärda.” Stoikerna betonade förnuft och logik och trodde inte på Gud som en person. Varken epikuréerna eller stoikerna trodde på uppståndelsen på det sätt som Kristi lärjungar undervisade om. De två filosofiska uppfattningarna var helt klart oförenliga med den äkta kristendomens sanningar, de sanningar som Paulus förkunnade.

ATHEN – DEN FORNTIDA VÄRLDENS KULTURHUVUDSTAD

Akropolis i Athen var en stark befästning långt innan stadens historia började tecknas ner på 600-talet f.v.t. Athen blev den främsta staden i området Attika, och den behärskade ett område på 2 500 kvadratkilometer som var omgivet av berg och hav. Stadens namn tycks stå i samband med dess skyddsgudinna, Athena.

På 500-talet f.v.t. genomförde en athensk lagstiftare vid namn Solon sociala, politiska, juridiska och ekonomiska reformer i staden. Han förbättrade situationen för de fattiga och lade grunden till ett demokratiskt styre. Men demokratin gällde bara de fria medborgarna, och en stor del av befolkningen var slavar.

Efter grekernas segrar över perserna på 400-talet f.v.t. blev Athen huvudstad i ett litet imperium med en handelsflotta som seglade från Italien och Sicilien i väster till Cypern och Syrien i öster. Under Athens glansdagar var staden den forntida världens kulturella centrum och oöverträffad när det gällde konst, teater, filosofi, retorik och vetenskap. Det fanns många offentliga byggnader och tempel som gjorde staden praktfull. Stadsbilden dominerades av Akropolis, en imponerande höjd där man hade byggt templet Parthenon med en tolv meter hög staty av Athena i elfenben och guld.

Athen erövrades först av spartanerna, sedan av makedonierna och slutligen av romarna, som plundrade staden på rikedomar. Men tack vare stadens berömda förflutna hade den fortfarande en privilegierad ställning på aposteln Paulus tid. Den införlivades faktiskt aldrig i någon romersk provins utan fick styra över sina egna medborgare och var befriad från att betala skatt till Rom. Trots att glansen inte var densamma längre förblev Athen en universitetsstad dit de välbärgades söner kom för att få utbildning.

6, 7. Hur reagerade några av de intellektuella grekerna på Paulus undervisning, och vilken liknande reaktion kan vi möta i dag?

6 Hur reagerade de intellektuella grekerna på Paulus undervisning? Några av dem använde ett ord om honom som betyder ”pratmakare” eller ”en som plockar upp sädes- eller frökorn”. (Apg. 17:18, noten) En kännare säger så här om den grekiska benämningen: ”Ordet användes ursprungligen om en liten fågel som gick omkring och plockade sädeskorn och senare om en person som plockade matrester och annat skräp på torget. Ännu senare kom det att användas bildligt om en person som plockade upp tankar här och där och särskilt om en som inte kunde sammanföra de olika tankarna på rätt sätt.” De lärda männen sade i själva verket att Paulus var okunnig och bara plagierade vad andra hade sagt. Men som vi ska se lät sig Paulus inte skrämmas av en sådan förolämpning.

7 Det är likadant i dag. Som Jehovas vittnen blir vi ofta kallade både det ena och det andra på grund av våra bibliska trosuppfattningar. En del lärare, till exempel, lär ut att evolutionen är ett faktum och hävdar att man måste acceptera den om man är klok och förnuftig. De säger i själva verket att de som inte tror på den är okunniga. De vill få folk att tro att vi är ”kornplockare” när vi berättar om vad Bibeln säger och pekar på vittnesbörden om formgivning i naturen. Men vi låter oss inte skrämmas. I stället talar vi med övertygelse när vi försvarar vår tro på att livet på jorden är ett verk av en intelligent formgivare, Jehova Gud. (Upp. 4:11)

8. a) Hur reagerade vissa som hörde Paulus förkunna på torget? b) Vad kan det ha inneburit att man förde Paulus till Areopagen? (Se fotnoten på sidan 142.)

8 Andra som hörde Paulus förkunna på torget reagerade på ett annat sätt. ”Han tycks vara en förkunnare av främmande gudomligheter”, sade de. (Apg. 17:18) Introducerade Paulus verkligen nya gudar för athenarna? Det här var en allvarlig sak som påminde om en av de anklagelser

som Sokrates hade blivit åtalad och dömd till döden för några hundra år tidigare. Det var därför inte så förvånande att man förde Paulus till Areopagen och bad honom förklara de läror som man uppfattade som främmande.c Hur skulle Paulus försvara budskapet för sådana som inte alls var insatta i Skrifterna?

EPIKURÉER OCH STOIKER

Epikuréerna och stoikerna tillhörde två olika filosofiska skolor. Ingen av dem trodde på en uppståndelse.

Epikuréerna trodde att det fanns gudar men att de inte var intresserade av människorna och att de varken skulle belöna eller straffa dem. Det var därför meningslöst att be och frambära offer. Epikuréerna ansåg att njutning var det högsta goda i livet. Deras tänkesätt och handlingssätt styrdes inte av moralnormer. Men de betonade att man skulle vara måttfull, fast bara av den orsaken att man då slapp de negativa följderna av frosseri. Kunskap sökte de enbart för att bli befriade från religiös fruktan och vidskepelse.

Stoikerna däremot trodde att allting var en del av en opersonlig gudom och att människosjälen hade sitt ursprung i den. En del stoiker menade att själen till sist skulle förintas tillsammans med universum. Andra stoiker trodde att själen till sist skulle uppgå i gudomen igen. Enligt stoiska filosofer uppnådde man lycka genom att leva enligt naturen.

”Athenare, jag ser” (Apg. 17:22, 23)

9–11. a) Vad gjorde Paulus för att försöka skapa en gemensam grund? b) Hur kan vi följa Paulus exempel i vår förkunnartjänst?

9 Vi minns att Paulus var mycket upprörd på grund av alla avgudabilder han hade sett. Men i stället för att obehärskat gå till angrepp mot avgudadyrkan bevarade han sitt lugn. På ett mycket taktfullt sätt försökte han vinna över sina åhörare genom att skapa en gemensam grund. Han inledde så här: ”Athenare, jag ser att ni i allting tycks vara mer benägna

än andra att frukta gudomligheterna.” (Apg. 17:22) Han sade med andra ord: ”Jag ser att ni är mycket religiösa.” Förståndigt nog berömde Paulus dem för att de var religiöst intresserade. Han insåg att vissa som är förblindade av falska trosuppfattningar kan ha ett mottagligt hjärta. Paulus visste ju att han själv en gång var ”okunnig och handlade i brist på tro”. (1 Tim. 1:13)

10 För att bygga vidare på den gemensamma grunden nämnde Paulus att han hade sett ett påtagligt bevis på athenarnas gudstro – ett altare ”Åt en okänd Gud”. Enligt en källa ”hade greker och andra ofta altaren tillägnade ’okända gudar’, eftersom de var rädda för att de i sin gudsdyrkan hade försummat någon gud som annars kunde bli förnärmad”. Genom att ha ett sådant altare erkände athenarna att det fanns en Gud som var okänd för dem. Paulus hänvisade till altaret för att kunna komma in på de goda nyheter som han förkunnade. Han förklarade: ”Vad ni alltså ovetande ägnar gudhängivenhet åt, detta förkunnar jag för er.” (Apg. 17:23) Hans resonemang var både listigt och verkningsfullt. Han förkunnade inte om en ny eller främmande gud, som några hade anklagat honom för. Han talade om den Gud som var okänd för dem – den sanne Guden.

11 Hur kan vi följa Paulus exempel i vår förkunnartjänst? Om vi är uppmärksamma kanske vi kan upptäcka sådant som visar att en person är religiös, kanske något religiöst föremål som han bär på sig eller som finns i hans hem eller i trädgården. Vi kanske kan säga: ”Jag ser att du är religiöst intresserad. Jag hade hoppats på att få tala med någon som du.” Genom att taktfullt visa att vi förstår att personen är religiöst intresserad kan vi skapa en gemensam grund att bygga vidare på. Kom ihåg att vi inte vill döma andra på förhand utifrån deras religiösa övertygelse. Bland våra medtroende finns det många som en gång trodde starkt på falska läror.

Dagen

Pingstförsamlingen i Thessaloniki i Grekland har hjälpt 15 000 i flyktingläger med kläder och sanitetsprodukter – och byggt förtroende gentemot myndigheterna. Efter landets svåra ekonomiska kris söker den unga generationen efter det som är sant och förändrar livet, uppger pastorn Paul Demetriades för Dagen.

THESSALONIKI. Flyktingkrisen i Europa 2015 och åren framåt frestade på Grekland hårt. Pingstförsamlingen Apostolic church of Thessaloniki var snabbt ute för att hjälpa till i flyktinglägren i nordöstra delen av landet, nära gränsen. Under sex års tid anordnade församlingen parallellt gudstjänster för flyktingarna i sin lilla kyrka i miljonstaden Thessaloniki. De ordnade transport med buss in till kyrkolokalen när det var dags för gudstjänst.

– Vi bad med dem och pratade med dem om Jesus. Många blev döpta, säger Paul Demetriades.

Den praktiska hjälpen i flyktinglägren kunde församlingen ordna bland annat genom samarbete med pingstförsamlingen i Karlstad, där nära relationer finns sedan länge, och den svenska hjälporganisationen Human Bridge. Men i dag är det inte många på flykt som kommer till Grekland längre.

Glad över resultat

– När jag för ett par år sedan besökte Karlstad mötte jag flyktingar i pingstkyrkan där som kände igen mig från Thessaloniki. Jag kom inte ihåg dem, men de berättade att jag gav dem en bibel och att de fick höra om Jesus hos oss i Grekland. Det var en fantastisk känsla att få den berättelsen, säger Paul Demetriades.

Flyktingarbetet uppger han också byggde förtroende gentemot myndigheterna i Grekland, detta utifrån ett läge där de evangeliska och karismatiska frikyrkorna ofta har haft ett lågt anseende bland politiker och myndighetspersoner. Pingstförsamlingen i Thessaloniki samlar i dag 100-150 personer på en vanlig gudstjänst.

– Vi gick från en nollpunkt till att få relationer med både borgmästaren i Thessaloniki och ibland direkt till regeringen. När borgmästaren för ett par år sedan ville säga tack för hjälpen under flyktingkrisen, så bjöd han in även oss och tackade offentligt för vad vi hade gjort. Det har aldrig hänt tidigare i vår historia, säger Paul Demetriades.

– Vi omnämndes för första gången även i nyhetsmedierna.

Nyheter

Debatt

Ledare

Kultur

Livsstil

Familj

Kontakt

Annonsera

DOKUMENT

Svenska pastorer sjöng lovsång vid Paulus och Silas fängelsehåla

Förstora

📷

120 svenska pingstpastorer på folkbildningsresa i Grekland. (Foto: Thomas Österberg)

Av Thomas Österberg

14 oktober 2022 05:00

De svenska pastorerna stämmer upp i lovsång på plats vid Paulus och Silas fängelsehåla i Filippi. Sedan ber de till Gud om mer av “jordbävningar” och att Gud ska få skaka om dem själva och deras församlingar.

Dagen har följt 120 pingstpastorer på fortbildningsresa i Grekland – med hög stämning på bussen, djupdykningar i sådant som tynger och med nattvardsfirande och förbön för varandra.

– Kunde det hända saker med vanliga människor i Thessaloniki och Filippi när Gud fick komma in, då kan det hända i dag. Det ger hopp, säger Gunilla Sehlin, pastor i Borlänge.

FILIPPI OCH THESSALONIKI. Under en veckas tid vandrar de svenska pastorerna i Paulus fotspår. De besöker samma platser som aposteln Paulus gjorde på sin andra missionsresa på Nya testamentets tid: Thessaloniki, Filippi, Aten och Korinth.

Det är något av skol- och klassresekänsla från mellanstadiet i de tre bussarna som ser till att förflyttningarna mellan platserna sker smidigt.

Stoj, skratt, samtal om högt och lågt … och uppmaningar att vara tillbaka i tid. Det är nästan svårt att höra vad man själv säger i sorlet av röster.

Det har varit få mötesplatser för de lokala församlingsledarna under två och ett halvt år av pandemi. Till det ett stundtals tungt halvår med granskande och ifrågasättande inslag i nyhetsmedierna kring kristen tro och församlingarnas arbete.

Det finns något av ett uppdämt behov av att få träffa varandra och prata med kollegorna.

📷

Barnmorskan Gabriella förlöste första bebisen när hon var 14 år

Dopp i Medelhavet

Det är en stor pastorskår, men där många samtidigt jobbar helt utan eller med få kolleger i kyrkan på sin ort. Nya människor kommer ständigt in i gruppen. Under resedagarna finns möjlighet att lära känna varandra under många “svettiga” timmar tillsammans; genom att dela rum, gå på undervisningspass, besöka historiska platser, fira gudstjänst i en grekisk pingstförsamling och däremellan också hinna med att tillsammans äta souvlaki och ta ett dopp i Medelhavet vid ett stopp med bussen.

📷

Jenny Antonson, vice föreståndare i Malmö pingstförsamling. (Thomas Österberg)

– Just blandningen av att bara få ha roligt en stund tillsammans för att i nästa stund få lyssna till och be för en kollega som står i något jobbigt där hemma. Och så får jag själv lasta av mig till någon. Det är kanske det allra mest värdefulla, säger Jenny Antonson, en av resenärerna och till vardags pastor och vice föreståndare i Malmö pingstförsamling.

Hon var med när pingstpastorerna 2015 reste till Jerusalem på liknande sätt och bär fortfarande med sig kunskaper och goda minnen och fördjupade relationer därifrån.

– Oj vad skönt att bara få ta emot en stund, och att inte behöva ge ut, eller vara reseledare i bussen, säger en annan av pastorerna.

📷

Bussgemenskapen – en viktig del av resorna mellan de bibliska platserna Filippi, Thessaloniki, Aten och Korinth. (Thomas Österberg)

Uppdrag: Tio predikningar

Under hösten och vintern som ligger framför är det inte osannolikt att en hel del predikningar i svenska pingstkyrkor kommer ha anknytning till Paulus och de första kristna församlingarna som bildades i Europa. Predikanterna fick från start uppdraget och utmaningen att samla på sig tio nya predikningar under resan att ta med sig hem.

– I Bibelns budskap finns hopp och tröst, både för oss och för dem vi predikar för, säger pingstledaren Daniel Alm till pastorerna.

Miljonstaden Thessaloniki i nordöstra Grekland, och intilliggande betydligt mindre staden Filippi, hör till de första resmålen. Det var till Filippi som Paulus anlände, via båt från nuvarande Turkiet och tre timmars vandring, efter att han fått en syn om natten där en man bad honom komma över till Makedonien, området i nordöstra Grekland.

FOZJVTTB5VBDDL5NXEXFRMXZNY.jpg.webp

I Paulus fotspår vandrade de svenska pingstpastorerna på fortbildningsresa. Här i Filippi där en hel del lämningar finns kvar från den tidiga kristna tiden. (Thomas Österberg)

Fängelset i Filippi

Allra mest känt för bibelläsaren är kanske fängelsehålan i Filippi, där Paulus och hans resesällskap Silas hamnade efter att ha förkunnat budskapet om Jesus och blivit misshandlade – och där man mitt i natten sjöng lovsånger till Gud. När marken började skaka i ett jordskalv lossade alla bojor och fångarna kunde springa ut, men valde att stanna, berättar Apostlagärningarna i Bibeln. Det här ledde i sin tur till att fångvaktaren, som lydde under det dåvarande romerska styret, tog emot Jesus i sitt hjärta och lät döpa sig.

Se pastorerna på plats i Grekland

TidningenDagen

2 970 prenumeranter

Svenska pastorer sjöng lovsång vid Paulus och Silas fängelsehåla

<div class="player-unavailable"><h1 class="message">Ett fel inträffade.</h1><div class="submessage"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=yDXCCoad3zM" target="_blank">Försök att titta på videon på www.youtube.com</a> eller aktivera JavaScript om det är inaktiverat i din webbläsare.</div></div>

I Filippi finns ruinerna av fängelset kvar – arkeologerna är ganska säkra på platsen. Cellen är uthuggen i sten i en sluttning, men besökarna får inte gå in. Över en modern järngrind går det dock att kika in i utrymmet där Paulus och Silas ska ha suttit fastlåsta med benen i en stock. Eller åtminstone i en liknande cell, om det inte skulle vara exakt den.

Theódoros mötte kärleken i Sverige – har varit gift i 56 år

Pingstpastorerna går på led upp för en stentrappa och tittar in i fängelsehålan, liksom tusentals andra turister har gjort. Dagen innan besöket har de läst bibeltexterna och fått undervisning om Paulus förehavanden i området, och om den grekiska kulturen första århundradet efter Kristus.

📷

Här fotograferar pastorerna in i fängelsehålan där Paulus och Silas ska ha suttit i Filippi. (Thomas Österberg)

Spontan lovsång utanför cellen

Pastorerna fotograferar med mobiltelefonerna, och en större grupp av dem stämmer plötsligt spontant upp i lovsång. De sjunger “Frihet har ett namn, namnet Jesus, Jesus” under ledning av lovsångsprofilen och sångförfattaren Josefina Gniste längst upp på ett stenblock vid fängelsecellen.

📷

Lovsångsledaren Josefina Gniste utanför Paulus och Silas fängelsehåla i Filippi. (Thomas Österberg)

Texten de brukar sjunga hemma i kyrkorna om hur “bojor bryts” förstärks plötsligt av det som finns framför ögonen.

De samlas i små grupper runt omkring på området i hettan för att läsa bibeltexten om Paulus och Silas i fängelset och be tillsammans.

Kanske sjöng Paulus och Silas också klagopsalmer vid sidan av lovsångerna? funderar någon. Tänk att perspektiven kan vända från en väldigt mörk situation till hopp på så kort tid, som i fängelset, säger en annan. Och så ber de om att själva få kunna visa människor vägen till frälsning, precis som Paulus gjorde.

– Vi ber om mer av jordbävningar i våra liv och sammanhang därhemma. Att du Gud ska skaka om och öppna vägar där det ser stängt ut.

– Vi ber också om frihet över Filippi och Grekland – att evangeliet inte bara ska vara historia, fortsätter pastorerna i gruppen sin bön.

IDKGBBPWOFHXZO3IPUJS2EALUQ.jpg.webp

Svenska pingstpastorer resa till Thessaloniki och Filippi (i nuvarande Grekland). Här på väg att titta in i Paulus och Silas fängelsehåla i Filippi. (Thomas Österberg)

En gammal amfiteater i sten strax intill lär Paulus ha besökt, och här finns resterna av den romerska färdväg där han så småningom vandrade vidare mot Thessaloniki, några mil bort.

Lydia - första föreståndaren i Europa

Nästa stopp för svenskarna sker vid en liten rinnande flod någon kilometer bort, där affärskvinnan Lydia och andra enligt Apostlagärningarna brukade samlas för att be, och där hon också döptes. Lydia handlade med purpurtyger och var en ledande kvinna i området. Hon var den allra första som Paulus sökte upp när han kom till Europa och Makedonien, och återvände hem till Lydia när han blev frisläppt ur fängelset.

Pelle Hörnmark: Europas kristna behöver varandra mer än någonsin

Uppsalapastorn Dan Salomonson har i sin bibelundervisning inför kollegorna argumenterat för att Lydia var “Europas första församlingsföreståndare”. Även i Thessaloniki, några mil därifrån, fanns många kvinnor bland de första kristna. Det här är ett budskap som tar tag i flera av det 40-talet kvinnor som finns bland pastorerna i gruppen. Hanna Sköld, föreståndare i landsbygdsförsamlingen Norra Fågelås utanför Hjo i Västergötland, är en av dem.

– Det är häftigt att Lydia var den första europén som döps, och att hon blev den första föreståndaren. Jag känner mig styrkt av detta. Det ökar min frimodighet, säger hon efter besöket.

📷

Pingstpastorerna vid Lydias böne- och dopplats. (Thomas Österberg)

Jenny Antonson, vice föreståndare i Malmö, instämmer:

– Det klart det är uppmuntrande för mig som kvinna och pastor att höra om Lydia som hade sådana ledaregenskaper, och om andra kvinnor som fanns med.

250 pingstpastorer reser till Jerusalem

Rubriker och utkast till fyra nya predikningar har Jenny Antonson skrivit ner efter tre dagar på resan, berättar hon. Både hon och Hanna Sköld har i sitt minne lagrat det strömmande och ljudligt porlande vattnet i floden vid Lydias böneställe, och där man än i dag förrättar dop.

BMPXE2FJEVHXLBLOIR5PST5GU4.jpg.webp

Hanna Sköld, pastor i Norra Fågelås utanför Hjo – vid Lydias dopplats. (Thomas Österberg)

– Jag fastnade för att det var ett rinnande och levande vatten. Att det var en självklarhet att döpa i det vattnet hade jag inte riktigt sett förut. För mig blir det starkt att vi är en rörelse. Vi är inte cementerade. Livet med Gud är något levande, säger Hanna Sköld.

Jenny Antonson associerar det levande vattnet till en källa inom oss, som Jesus talar om, och en bild för den helige Ande som ger kraft in i livet.

📷

Några pastorer passade på att känna på vattnet i floden där Lydia och troligtvis fångvaktaren i Filippi döptes. Än i dag döps människor här. (Thomas Österberg)

Jämför med Dalälven

Gunilla Sehlin, pastor och föreståndare i Pingstkyrkan i Borlänge, säger till Dagen att hon fascineras av hur det var vanliga människor, judar och greker i området, som tog evangeliet vidare. Det var affärskvinnan Lydia, en slavflicka och fångvaktaren som blev omvända ihop med flera andra.

– Nere vid Lydias dopplats tänkte jag att det var ett böneställe, men också en helt vanlig plats vid vattnet.

– Det hände något på riktigt där i historien som vi ser fortsättningen av i dag. Men det är ändå vanligt vatten. Det ser ut som Dalälven där hemma, eller ån som flyter utanför där vi bor. Det kan hända i min by, tänker jag.

📷

Gunilla Sehlin, pastor och föreståndare i pingstkyrkan i Borlänge. (Thomas Österberg)

Under fortbildningsresan får pastorerna föreläsningar både på plats på hotellet och via förinspelade inslag de tittar på i bussen. De får lära sig om de många grekiska gudarna, religionsblandningen på Paulus tid och om filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles, och deras tankar.

📷

Undervisning för pastorerna. (Thomas Österberg)

Pingstkyrka i Thessaloniki

Men de får också möta den lokala pingstförsamlingen Apostolic church of Thessaloniki, där pingstpastorerna mer än fördubblar gudstjänstbesökarnas antal. Här finns svenska rötter, bland annat genom missionären Tage Sjöberg när församlingen bildades för drygt 80 år sedan, och i dag med relationer med bland annat pingstkyrkorna i Karlstad och Uppsala.

Grekisk pingstpastor: Flyktingläget är akut och vi är desperata

Pingströrelsen i Grekland är förhållandevis liten och splittrad i flera grenar. Man räknar med ungefär 20 000 kristna i de frikyrkligt evangeliska och karismatiska grupperna i landet, där den ortodoxa kyrkan annars dominerar, men där kyrkobesöken är förhållandevis få, uppger de evangeliska kyrkornas representanter.

För den grekiska pingstförsamlingen, som de senaste åren har mött både ekonomisk kris och flyktingkris, är det svenska besöket en spännande och omvälvande händelse. I lovsångerna som sjungs i gudstjänsten blandas grekiska, svenska och engelska. De flesta tonerna är sådana som svenskarna känner igen.

KLLQGBVMK5DJVKJJMRZQSEZ6V4.jpg.webp

Gudstjänst i Pingstkyrkan Apostolic church of Thessaloniki. (Thomas Österberg)

Efteråt dukas långbord upp, där lunch serveras för gästerna, utomhus bakom kyrkan.

Thessalonikerbreven i Bibeln talar om en församling som präglas av “tro och kärlek”, citerar den lokala församlingens pastor Paul Demitriades stolt. En annan pingstledare på besök, Ilias Chatzieleftheriou, frågar om svenskarna vet varför Paulus behövde skriva två brev till församlingarna i Thessaloniki och Korinth.

– Därför att det inte räckte med ett brev. Det tar lite tid för oss greker att förstå ibland, skämtar han.

DT4FDV42C5D3VCMRCZ23KH4LD4.jpg.webp

Pastorn Paul Demetriades i Apostolic church of Thessaloniki. (Thomas Österberg)

Pastorerna får också lära sig om teologin i Thessalonikerbreven: om Gud som tillvarons centrum, om Jesus som herre, om ondskan, lidandet och förföljelsen – en sort motgångsteologi, om längtan efter Jesu återkomst och så vidare.

”Pastorerna är nyckelpersoner”

På den fritid som finns på hotellet fortsätter de enskilda samtalen mellan pastorerna på olika sätt. De större församlingarna med flera pastorer har sina egna teamsamlingar, och vid middagsbordet passar de mindre Dalarna-församlingarna på att mötas till ett litet samtal om aktuella gemensamma frågor på hemmaplan.

Det är de lokala pingstförsamlingarna som har avsatt medel för att kunna skicka iväg sina ledare. Men också samfundet Pingst FFS, fria församlingar i samverkan, har satsat en miljon kronor för att fortbildningen och nätverksresan ska bli möjlig.

Pingst FFS föreståndare, Daniel Alm, tycker det är väl satsade pengar.

– Resan 2015 till Jerusalem lärde oss hur positivt det är att skapa gemensamma erfarenheter och minnen. Lärandet på ort och ställe, där bibeltexterna kom till, kan ge en resonans till läsandet där hemma.

– Pingst FFS ska ju stötta församlingarna. Och här är pastorerna nyckelpersoner som bär mycket. Det är väl värt att lägga pengar och resurser på det, säger Daniel Alm.

Nya testamentet är i sin helhet ursprungligen författat på grekiska. Under bussfärden passar några av pastorerna på att diskutera grekiska ord från Bibelns grundtext med den lokala och välutbildade guiden som visat runt i Filippi. Vid kvällsandakten berättar en av dem vad guiden sagt om orden “parakletos” – det grekiska ordet för Hjälparen, som används om den helige Ande – och om “dynamos”, som är ordet för kraft.

– Parakletos betyder den som kommer och ställer sig vid sidan om dig, förklarade guiden. Och dynamos betyder inte bara kraft utan “allsmäktig kraft”.

Teologen Mikael Tellbe ställer Paulus mot väggen i ny bok

Mer än stenar från historien

Det är en tät och omsorgsfull atmosfär i rummet när pingstpastorerna ber för varandra på kvällarna. Den som vill kan ta ett steg framåt och få förbön, och någon eller några kommer fram och lägger handen på axeln och ber stilla, men intensivt. Runt omkring i lokalen betjänar man varandra, och ber bland annat för pastorernas familjer.

Vid nattvardsfirandet påminns de om att den kristna tron inte främst handlar om stenar från historien, utan om nuet och framtiden. Att vandra i Paulus fotspår är också att få ta emot hoppets kraft, förankrad i Guds löften

Fakta: Bibliska platser i Thessaloniki och Filippi

Ruinerna efter Jasons hus i Thessaloniki. Utanför den välbärgade mannens bostad i staden blev det upplopp i jakten på Paulus och Silas. Jason släpades inför stadens styresmän. Fängelsehålan i Filippi där Paulus och Silas sjöng lovsånger mitt i natten. Lydias böneplats och dopplats i Filippi. Hit till floden kom Paulus och vände sig till Lydia, den första församlingsföreståndaren på europeisk mark.