Vem är jag? Del 5

Faderns fyra gåvor!

Idenitet: Min Son/dotter

Kärlek: älskade

Välbehag/glädje: Motivation

Uppdrag: Råda över Guds värld i Guds namn

Gåvorna är Faderns gåvor till Jesus Matt 17:1-5 - vi får dem tillsammans med honom

Idenitet- Min son: värde

Kärlek: Trygghet

Välbehag/glädje: Motivation

Uppdrag- ta hand om Guds värld i Gud namn: Respekt/Ära

Gåvan är nåd

Bild: USA´s presidents Son åker till Syrien och tar med sig en terrorist som blir presidentetns Son. Grunden är nåd. Alla gåvorna är givna av nåd. De är oförtjänta.

Rättfärdigförklarad

Frikänd

I förbund med Gud.

Förbund med Gud:

Idenitet- Min son/dotter: värde

Kärlek: Trygghet

Välbehag/glädje: Motivation

Uppdrag- ta hand om Guds värld i Gud namn: Respekt/Ära/stolthet

Vårt problem

Vi har inte varit terrorister men vi har gjort det som är ont i Guds ögon.

Vi ser detta i våra anklagelse av andra

Vi som människor kan inte sluta med att anklaga varandra för moraliska tillkortakommanden. Vi bedömer den moraliska halten i andra människors handlingar.

Exempel Trump.

I politiken är anklagelsen av sina meningsmotståndare mycket central. Tänk på Stefan Lövens ord om Ulf Kristerssons samtal med Jimmie Åkesson.

”Att se förintelseöverlevande i ögonen och lova något sådant och sedan fullständigt strunta i sitt löfte är så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord”, skriver Löfven på Facebook.

Ulf Kristersson försvarar sig bland annat på sin Face-booksida. Inför vem? Jo inför Svenska folket. Vi är domstolen. I detta uttalande ser vi en given utgångspunkt. Man skall hålla det man lovat. Man skall vara trofast. Att inte göra det är omoraliskt. Det finns ingen som säger. Men Stefan, nu har du ju fel. Man behöver faktist inte hålla det man har lovat.

Hedningarna har inte lagen, men om de av naturen fullgör lagens krav, då är de sin egen lag fast de saknar lagen. 15Därmed visar de att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan; om det vittnar också deras samvete och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvarar sig. Rom 2:14-15

Det är som om vi bor i rättssal

Inom oss och mellan oss pågår det hela tiden en värdering av varandras och våra egna moraliska handlingar. Precis som Adam och Eva i trädgården, som Ulf Kristersson: Vi försvarar vi oss!Anklagar tillbaka!“Böjer” sanningen, definierar gott och ont så att vi ser bättre ut! som om vi levde i en rättsal med en domare närvarande. Det var inte mitt fel. Vi lägger skulden hos någon annan. Det var inte mitt fel att jag kom försent till mötet jag snubblade över katten, luften gjorde motstånd när jag skulle röra mig framåt, mina ben är för korta för att kunna gå snabbare.

Domen över vårt värde!

Men det är inte bara domar om våra handlingar som görs. Utan vi uttalar oss också om vårt eget och andras värde. Jag är misslyckad ocb värdelös. Jag är en looser. Ingen tycker om mig. Han är ett avskum. Vilken idiot. Vi försvarar oss för att: Vi vill inte hamnar utanför. Vi känner skam om vi har gjort fel, vi skäms för oss själva.

Är det så att vi “bor i en rättssal” där vi anklagar oss själva och andra?

Har du några minnen av att hört sådana “domar” som blivit som sanningar för dig?

Är det så att våra anklagelser visar att vi utgår från att det finns rätt och fel oberoende av vad människor tycker?

Har du hört dig själv döma dig själv?

Har du hört dig själv dina tankar förkasta dig själv? Exempelvis: Jag är ju en idiot! Men vad ful jag är!

Roten till det onda

Att äta frukten på detta träd står för att vilja leva utan och att vara beroende av Guds kärlek, Guds vänskap och hans godhet och lära sig leva livet utan honom.Människan valde, bytte ut framgång framför kärleken från Gud. Människan har tagit Guds rätt att definiera sig, ge sig ett värde, ge sig ett uppdrag, bedöma sig och gett detta till andra männsikor.

Gud älskar varje människa och han står inför ett dilemma.

Putin och korruptionen

Det kan inte skapas en god värld om han som är den yttersta rättsinstansen dömer orättvsit. För vår skull vill han skapa en god värld. Fylld av schalom, frid, fred, kärkej skönhet. Genom att inte döma skyldiga. Om han inte dömer enligt lagen som kommer ur hans eget väsen, som är ettt uttryckl för Guds goda vilja, som är kärlek så kan inte den goda världen komma. Inte för att han inte vill utan för att det inte går. För vår skull måste Gud döma världen. Det är Guds egen kärlek som kräver att han dömer det onda för om han inte gör det kan hans trofasthet mot sin värld inte fullbordas. Men samtidigt är vi är alla skyldiga! Vad gör då Gud?

Gud dömer sig själv…

3Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan.

Lagen, Guds goda vilja, att Gud ger oss kunskap om rätt och fel är inte en lösning på hans eller vårt dilemma. Genom lagen får vi insikt om att vi inte levt upp till vad som är Guds goda tankar för oss och för världen. Skälet till att lagen inte är lösningen är vi saknar förmågan och ofta viljan att göra det som är rätt även om vi vet vad vad som är det rätta. Därför behöver Gud göra något mer än bara ge oss kunskap om sanningen. Jesus är inte någon annan än Gud. Jesus är Gud som blir människa för att kunna representera var och en av oss. Så han i vårt ställe skall kunna bära domen över synden i sin kropp.

Men hur dömer Gud synden i Jesus?

Först vill jag bara säga: Detta är ett mysterium som vi aldrig kommer att kunna förstå helt och fullt. Men det viktiga är inte att förstå allt, men åtminstonde förstå vad som inte avses, vad det inte betyder . Det är INTE så att Gud slår en hammare i Jesu huvud så att han dör istället för att slå en hammare i vårt huvud så att vi dör. Ofta är detta vad vi kanske har uppfattat om vi gått i kyrkan. Detta är en förenkling som har blivit så felaktig att vi får en förvrängd bild av Gud. Detta är inte vad bibeln säger.

Gud utlämnar Jesus

Bibel 2000 Guds kärlek i Kristus Jesus

32Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom?

Att bli utlämnad är att få friheten att göra det destruktiva som man föresatt sig att göra så att man själv får ta konsekvenserna av sina dåliga val.

Guds sätt att döma det onda är att låta den förgöra sig själv. Eftersom Gud älskar människan så har han gett henne friheten att säga ja och nej till honom. Precis som varje kärleksfull förälder låter ett vuxet barn gå och inte har något val än att låta barnet gå om det ihärdigt väljer att leva destruktivt så gör Gud det.

Gud varnar hela tiden sitt folk I GT att om de fortsätter på sin väg så kommer de att drabbas av katastrof.

Enkla exempel är användandet av droger i enskillda personser liv eller krig om man väljer konfrontation och nationell erövring. Sovjetunionens kollaps skedde på grund av att det krossades av sin egen tyngd. Det onda förgör sig själv. Det onda är som en canser som till slut dör när värdkroppen till slut dör. Den analkande miljökatastrofen är ytterligare exempel.

Vi människor förgör oss själva genom vår själviskhet. Men Jesus dör som oskydlig genom den destruktivitet som vi människor släppt lös. Det är inte Gud som slår en hammare i huvudet på Jesus istället för oss. Det är vi männsikor som släppt lös en ondska i världen som Gud låter sin Son bli ett oskyldigt offer för.

Gud utlämnar Jesus åt den ondska som vi släppt lös. Om den inte hade tillåtists att förgöra honom hade den förgjort oss.

Bild: Jesus säger att han är den gode Herden som ger sitt liv för fåren. Bilden är att herden konfronterar vargen är han kommer för att döda fåren. Men om det är fåren som släppt lös varjen ur sin håla. Då då dör Herden för fåren, istället för fåren men tar också straffet istället för fåren.

Är det möjligt att för Gud som den yttersta rättsinstansen att skapa en god värld utan att det onda döms?

Vilken känsla får du inför tanken: Jesus bär Guds dom över våra synder? Motstånd? Rädsla? Obehag? Förundran? Tacksamhet? Glädje?

Jesus utlämnas åt de onda krafter som vi människor släpts lös och dör den död som vi skulle dött som en konsekvens av vår själviskhet. Är detta begripligt? Ser ni skillnaden mellan att Gud slår en hammare i Jesu huvud istället för vårt huvud?

Rättfärdigförklarad

Det är fullkomligt rättvist om vi själva får ta konsekvenserna av vår galenskap och det är helt förenligt med Guds kärlek till oss att låta oss få vår vilja igenom om vi vägrar ta emot hans lösning. Men Gud tar de rättvisa konsekvenserna för vår galenskap på sig själv. Så är Gud fri att benåda oss i sin domstol utan att vara partisk. Utan att åtsidosätta rättvisan. För det onda är både dömt och besegrat i Jesus.

Detta har Gud gjort för var och en av oss. För alla människor. Gud har förlåtit alla människor deras synder. Men denna förlåtelse tas emot tillsammans med Jesus. Det är i honom, i gemenskap med honom som vi får del av de fyra gåvorna Sonen har fått av sin Fader.

Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre Jesus Kristus. 2Han har gett oss tillträde till den nåd som vi nu lever i, och vi är stolta över hoppet att få del av Guds härlighet. Rom 5:1-2

Rättfärdigförklaringen sker genom tro. Tron är mottagandet av Kristus, att vi kommer till honom, att vi lägger vårt liv i hans händer, att vi ger honom makten och kontroller över våra liv. För vad var det som var grundproblemet? Att vi ville ha makten och kontrollen själva för att vara vår egen gud.

Genom rättfärdigförkaringen återfår jag den identitet som jag är skapad för som Guds avbild

Frikänd

I förbund med Gud.

Förbund med Gud innebär

Idenitet- Min son/dotter: värde

Kärlek: Trygghet

Välbehag/glädje: Motivation

Uppdrag- ta hand om Guds värld i Gud namn: Respekt/Ära/Stolthet

Jag tar emot, utifrån den identitet som är given innifrån.

En gemensam idenitet

Faderns fyra gåvor är en gemensam idenitet tillsammans med Guds folk.

Jesus, honom i vilken och med vilken jag är rättfärdigförklarad, får Faderns fyra gåvor är Guds folk i en person.

Han representerar inte bara mig, han är hela Guds folks Konung och representant. När jag tillhör honom tillhör jag ett nytt folk, en ny gemenskap.

Den är gemensam också därför att det är här som jag får höra vem jag är och där jag får relatera till andra utfrån att vi tar emot med tacksamhet den identitet som han ger oss.

Sackaios Hur det sker i praktiken Lukas 19

Lukasevangeliet 19:1–10 B2000

Han kom in i Jeriko och gick genom staden. Där fanns en man som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. Han ville gärna se vem denne Jesus var men kunde inte för folkmassan, för han var liten till växten. Han sprang i förväg och klättrade upp i en sykomor för att kunna se honom, eftersom han skulle gå förbi där. När Jesus kom dit såg han upp mot honom och sade: ”Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.” Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. Alla som såg det mumlade förargat: ”Han har tagit in hos en syndare.” Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren: ”Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon skall jag betala igen det fyrdubbelt.” Jesus sade till honom: ”I dag har räddningen nått detta hus — han är också en son till Abraham, och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.”

I Kristus får jag ett skydd- Frikänd och i förbund med Gud- Faderns fyra gåvor

Dels får jag min identitet bekräftad av honom och gemenskapen runt honom. Men också ett skydd mot lögnen som vill säga andra saker om mig. Jag kan ställa mig på sanningen, påminna mig om vem jag är i mötet med andra röster och tankar som vill säga något annat.

Inga andra människor definierar mig

Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud frikänner, vem kan då fälla? Kristus är den som har dött och därtill den som har uppväckts och sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. Vem kan då skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? Rom 8:33-35

Vi är relationsvarelser och kan inte lösgöra oss från andras domar och tyckanden. Utan Gud så är vi helt i händerna på andras, inte bara rätta anklagelser mot oss utan även de felaktiga, de som bara handlar om att såra, förkasta och vara elak.

Utan Gud speglar vi oss i människor som inte vet vilka vi djupast sett är och inte älskar oss helt och fullt. Vi försöker bli bekräftade av människor för att de skall tycka om det som är vi. Men människors kärlek är bristfällig och de vet inte vem jag är rakt igenom. Det vet jag ju inte ens själv.

Men i Kristus är jag frikänd i högsta instans. Det innebär att jag står fri från att bli definierad av bristfälliga människor. Jag behöver inte bältas fast i en säng som är allt för kort. Jag är fri att stå inför honom som en brud inför sin brudgum för att använda bibelns bildspråk, inför honom som skapat mig, skapat mig till min sin avbild men också helt unik med just det som är personligt just för mig, som vet vad han lagt ner i mig och kan bekräfta det som är just jag.

Gudstjänsten

P/L: I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. F: Amen.

P:…

F: Jag bekänner inför dig, helige Gud,

att jag ofta och på många sätt

har syndat med tankar, ord och gärningar.

Tänk på mig i barmhärtighet och förlåt mig för Jesu Kristi skull

vad jag har brutit.

Förlåtelseord

Tackbön

F: F: Käre Fader i himlen,

vi tackar dig för syndernas förlåtelse

genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

När man navigerar så har man en kompass för att kunna passa kartan rätt. Så att man inte håller den upp och ner och därför navigerar fel. Kompassen styrs av jordens magnetfält och visar mot norr. Problemet är att vår inre kompass hela tiden drar sig. Vi kommer ofta nära andra magnetiska kraftfälldt än det som är det skapelsegivna. Det som är Guds tankar. Ett perspektiv på gudstjänst är att det är veckan rekalibreringstillfälle där vi får rikta in vår inre kompass mot Gud. Det gör vi genom att vi träder in i och blir en del av en form som talar sant om mig och sant om Gud.

Gudstjänsten är det mest fullödiga uttrycket för vår tro som vi träder in i, inte bara som ett antal sanningsutsagor, även om det också är det. Utan som ett drama, där vi lär oss spela den roll i Guds stora berättelse där jag är skapad till Guds avbild och där Gud har en plan för både mitt och hela världens liv.

Gudsjänsten börjar med detta: I faderns sonen och den helige Andes namn. Det börjar med Gud, att Gud är relation, att han är kärlek.

I Gudstjänsten början får vi också sätta ord på detta stora. Att vi är ansvariga med våra liv inför Gud och att vi tillsammans med Kristus är frikända, förlåtna att vi är i förbund med Gud att vi är Guds barn. Detta är jag. Jag är skapad till Guds avild, därför är jag ansvarig. Jag tar det ansvaret genom att erkänna mina synder och ta emot förlåtelsen som finns i Faderns famn som är Kristus.