Vem är jag? Vi är vår historia! Del 8

Emmausvandrarna och situationsanalysen!

KROPP/HANDLING 1: 13Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. 14De talade med varandra om allt det som hade hänt.

KONSEKVENS 1: 15Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem. 16Men deras ögon var förblindade och de kände inte igen honom. 17Han frågade:

”Vad är det ni går här och talar med varandra om?” De stannade och såg

KÄNSLA 1 : sorgsna ut, 18och den ene, som hette Kleopas, svarade: ”Du måste vara den ende som har varit i Jerusalem och inte vet vad som har hänt där under dessa dagar.” —

”Vad har hänt?” frågade han. De svarade:

SITUATION 1 : ”Detta med Jesus från Nasaret, han som var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och hela folket. 20Han blev utlämnad av våra överstepräster och rådsherrar, och de fick honom dömd till döden och korsfäst,

TANKE 1: 21medan vi hoppades att han var den som skall befria Israel. Men till allt detta kommer att det är tredje dagen sedan det här hände,

SITURATION 1B 22och nu har några kvinnor bland oss gjort oss

KÄNSLA 1: uppskakade.

SITUATION 1b De var vid graven tidigt i morse 23men fann inte hans kropp, och då kom de tillbaka och berättade att de i en syn hade sett änglar som sade att han lever. 24Några av de våra gick ut till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt. Honom själv såg de inte.” 25Då sade han:

SITUATION 2: ”Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? 26Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?” 27Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna.

HANDLING 2: 28De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, 29men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.” Då följde han med in och stannade hos dem.

KONSEKVENS 2: 30När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. 31Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn. 32Och de sade till varandra:

KÄNSLA 2: ”Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?”

Denna känsla drev dem till handlingen att bjuda med sig Jesus.

KONSEKVENS 2 (LÄNGRE SIKT) 33De bröt genast upp och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och alla de andra församlade, 34och dessa sade: ”Herren har verkligen blivit uppväckt och han har visat sig för Simon.” 35Själva berättade de då vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade gett sig till känna för dem genom att bryta brödet.

I kronologisk ordning

SITUATION 1 : ”Detta med Jesus från Nasaret, han som var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och hela folket. 20Han blev utlämnad av våra överstepräster och rådsherrar, och de fick honom dömd till döden och korsfäst,

TANKE 1: 21medan vi hoppades att han var den som skall befria Israel. Men till allt detta kommer att det är tredje dagen sedan det här hände,

KÄNSLA 1 : sorgsna ut, 18och den ene, som hette Kleopas, svarade: ”Du måste vara den ende som har varit i Jerusalem och inte vet vad som har hänt där under dessa dagar.” — ”Vad har hänt?” frågade han. De svarade:

KROPP/HANDLING 1: 13Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. 14De talade med varandra om allt det som hade hänt.

KONSEKVENS 1: 15Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem. 16Men deras ögon var förblindade och de kände inte igen honom. 17Han frågade: ”Vad är det ni går här och talar med varandra om?” De stannade och såg

SITURATION 1B 22och nu har några kvinnor bland oss gjort oss

SITUATION 1b De var vid graven tidigt i morse 23men fann inte hans kropp, och då kom de tillbaka och berättade att de i en syn hade sett änglar som sade att han lever. 24Några av de våra gick ut till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt. Honom själv såg de inte.” 25Då sade han:

KÄNSLA 1b: uppskakade.

SITUATION 2: ”Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? 26Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?” 27Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna

TANKE:??? Kan det vara så att Jesus trots allt är Messias?

KÄNSLA 2: ”Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?”

KROPP: ??? Stegen blev kanske lättare.

HANDLING 2: 28De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, 29men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.” Då följde han med in och stannade hos dem.

KONSEKVENS 2: 30När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. 31Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn. 32Och de sade till varandra:

KONSEKVENS 2 (LÄNGRE SIKT) 33De bröt genast upp och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och alla de andra församlade, 34och dessa sade: ”Herren har verkligen blivit uppväckt och han har visat sig för Simon.” 35Själva berättade de då vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade gett sig till känna för dem genom att bryta brödet.

Rep Tolkningar och känslor

Blockerade mål: Frustration, irritation

Osäkra mål: Oro och ångest

Ouppnåeliga mål: nedstämdhet, depression

Misslyckade mål: skamm

Oväntat, ickeanalyserat mål---

Möjligt mål: Förväntan, nyfikenhet, intresse

Uppnått mål: Glädje, lättnad

Förakt: avsky (smak) avsmak (smak)

Tacksamhet är blandade känslor av ett mål som inte förväntades, togs för givet men som uppnåtts.

Lärljungarna hade haft ett mål som Jesus död hade gjort vad? Blockerat, Osäkert, Ouppnåeligt, Misslyckat, Oväntat, Möjligt

De hade hoppats på en militär seger över Romarna och att Jesus skulle ha ordnat detta. Istället hade de dödat honom. De hade ett helt annat mål och hopp, än vad Jesus hade. Det som dom hoppades på, drömde om, längtade efter var något som inte Gud backade upp. Han hade något mycket bättre för dem. Därför fick dom ett oupnåligt mål. Därför blev de missmodiga, nedstämda, depressiva.

Våra mål beror på vilken större övergripande berättelse jag tror att jag lever i!

Lärjungarna tänkte att de levde i en historia Guds historia där frihet djupast sett var att vara en självständig nation under Gud och att det Gud lovat göra var att vinna en militär seger över Israels fiender. Det var så som deras hopp och längtan infriades.

The american dream! Är också en slags berättelse som säger att man kan lyckas att bygga sig ett strålande liv om man bara anstränger sig tillräckligt mycket. Möjligheterna finns där det gäller bara att ta till vara på dem.

Kommunismen har varit en berättelse som människor levt inom…

Idag har vi förlorat de stora berättelserna. Vi lever med att skapa vår egen berättelse där vi skall förverklig oss själva för att få mening, glädje och lycka. I dessa mindre värdar så kan målet vara:

Familjen

Karriären

Kroppen

Vår historia och hur vi hanterar och tolkar den skapar våra övertygelser om oss själva andra och världen.

Stora och viktiga händelser i vårt liv och hur vi uppfattar dem formar hur vi tänker om oss själva, andra och världen.

Exempel mannen som fick TBC som barn och tolkade sin ansträgning och tillfrisknande som att han klarar allt om han bara satsar tillräckligt.

Ett mellanbarn kanske under många olika erfarenhet har lärt sig att om det skall få uppmärksamhet som oftast går till den yngset och den äldste så måste hon göra något extraordnärt. Hon kanske får en övertygelse om att antingen satsar man allt eller så spelar det ingen roll.

Mannen som fick TBC kunde ha tolkat situationen så att han bara är en liten liten svag och hjälplös varelse mot olyckor och händelser som kan ta död på honom. Han råkade överleva men det var mest tur. Därför är han övertygad om att han är svag och hjälplös i en farlig värld.

En annan man hade en tonårsförälskelske, han var lite blyg men han fick den där tjejen han drömde om. Men hans aldra bästa vän snodde tjejen. Han får en övertygelse om att han inte kan lita på någon. Han byter kompiskrets, bli bjuden på en joint och upplever en enorm lättnad under rusets påverkan. Han får en övertygeölse om att det inte människor kan vara det ger drogerna, tröst, frid, glädje.

En ung kille är uppvuxen i ett hem med superlyckade föräldrar som är supersmarta förmögna och framgångsrika. Han får övertygelsen att för att vara någon måste man vara absolut bäst. Så går hans knä sönder i en tennismatch och han som var en stigande stjärna. Han har satsat allt på ett kort och hans värld faller samman.

Vem jag uppfattar att jag är beror på hur jag tolkar min historia, min nutid och min framtid.

Hur jag lever mitt liv beror på “vilken berättelse som jag är mest övertygad är den sanna berättelsen” som jag lever i.

Om jag tänker att livet är en enda kamp för att för att få störtsta möjliga uppmärksamhet från andra människor så kommer det att forma mina mål men det kommer också påverka mina känslor.

För vad jag känner beror på vilka mål jag har och om dessa mål år blockerade, osäkra osv.

Vilka är de erfarenheter som format dig till den du är? Goda som dåliga?

Vad hoppas du på? Vad drömmer du om? Hur ser det optimala livet ut? Hur är det goda livet för dig?

Finns det drömmar som gått i krasch? Hopp som grusats? Livsmål som är osäkra och ger oro. Ouppnåliga mål som gör dig nedstämd? Misslyckade mål som gör att du skäms för dig själv?

We are what we love! Våra mål är vad vi älskar, vad vi älskar är vårt mål.

Vårt mål är det som vi fäster vårt hjärta vid, det som får tid och vår uppmärksamhet. Det vi vänder vårt ansikte mot, det som styr vår riktning.

Vad vi älskar styr hela vårt liv och det formar oss till dem vi blir. We are what we love!

Vår historia är del av en större historia

Vår historia är ständigt vidgade criklar. Jag, familj, släkt, nation, europa, människosläktet.

Finns det en sann berättelse för hela världen i vilken jag är kallad att leva mitt liv? Lesslie Newbigin uttrycker det såhär: ”Det sätt på vilket vi uppfattar det mänskliga livet beror på vilken föreställning vi har av den mänskliga historien. Vad är den verkliga berättelsen som jag är en del av?” Finns det en verklig berättelse som ger mening för alla människor i alla tider och på alla platser, och just därför för mitt eget liv?

Finns det en berättelse som kan ge mening, hopp och framtid åt alla människor. En berättelse som kan ge nya övertygelser och tolkningar om oss själva, vad vi varit med om och vad som är möjligt. För att ge nya mål, ny längtan som inte kan bli blockerade, ouppnåeliga eller osäkra?

Bibeln ett drama i sex akter.

Skapelse-Nyskapelse

Första akten skapelsen, början och sjätte akten, nyskapelsen håller ihop berättelsen. Guds intentioner som är nedlagda i skapelsen fullbordas, förverkligas i i nyskapelsen.

Andra akten Syndafallet skapar problemet som står ivägen för Guds plan med människan och världen.

Tredje akten Handlar om Israel som början på Guds åtgärdspaket, räddningshistoria.

Fjärde akten är Jesus hans liv död och uppståndelse. Jesu död och uppståndelse är de gångjärn som hela historian svänger på. Brännpunkt och vändpunkt.

Den femte akten är kyrkan

Den sjätte akten är den nya skapelsen.

Bibelns drama som övertygelse

När övertygelsen stärks att detta är den historia som jag lever i så formar det mina övertygelser om mig själv, andra, världen.

Skapad till Guds avbild, identitet, uppdrag

Mitt största problem är inte mina omständigheter utan mitt svar på dem.

Gud har klivit in i historien, dött och uppstått för att han älskar mig, varje människa och den värld han har skapat.

Gal 2:19-20, Rom 8:35-39, Rom 5:1-8

Det finns alltid hopp för det som vi kan hopppas på för oss själva, andra och världen har redan skett när Jesus uppstått.

Exemplet Sackarias. När smärtan leder till frälsning och att bli en del av den större berättelsen.

Barnlöshet: När målet blir ouppnåleligt!

Barnlöshet: Livet som inte bär frukt!

Barnlöshet: Livet som inte har en framtid!

Barnlöshet: Livet som är mitt eget misslyckande!

Barnlöshet: Att inte längre våga hoppas!

Nådens ingripande som väcker tron!

Bönesvaret som för in Sackarias i den stora berättelsen. (Johannes som förelöparen till Jesus)

Att leva i Guds berättelse

Nytt mål som inte kan bli ouppnåligt.

För jag är inte i centrum av denna världen och det hänger inte på mig.

Nya tolkningar av motgångar

Vi lever i en fallen värld- jag är inte missyckad, övergiven.

Realistiska förväntningar på människor, situatoner, arbeten, världen.

Möjlighet att växa genom karraktärsdaning

Sätta sitt hopp till Kristus för förändring

Hopp där det inte finns hopp, uppståndelsen

Genom korset det går från död till liv

Att dö bort från de små målen till de större målen.

Gudstjänsten

Kliva in i berättelsen- det liturgiska dramat Inkarnation, liv, död, uppståndelse, återkomst,

Se “hela” panoramat- trosbekännelsen

Äta berättelsen- brödet och vinet

Få kliva ur min mindre berättelse- syndabekännelsen.

P/L: I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. F: Amen.P:… F: Jag bekänner inför dig, helige Gud, att jag ofta och på många sätt har syndat med tankar, ord och gärningar. Tänk på mig i barmhärtighet och förlåt mig för Jesu Kristi skull vad jag har brutit. Förlåtelseord TackbönF: F: Käre Fader i himlen, vi tackar dig för syndernas förlåtelse genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

När man navigerar så har man en kompass för att kunna passa kartan rätt. Så att man inte håller den upp och ner och därför navigerar fel. Kompassen styrs av jordens magnetfält och visar mot norr. Problemet är att vår inre kompass hela tiden drar sig. Vi kommer ofta nära andra magnetiska kraftfälldt än det som är det skapelsegivna.

Det som är Guds tankar. Ett perspektiv på gudstjänst är att det är veckan rekalibreringstillfälle där vi får rikta in vår inre kompass mot Gud. Det gör vi genom att vi träder in i och blir en del av en form som talar sant om mig och sant om Gud. Gudstjänsten är det mest fullödiga uttrycket för vår tro som vi träder in i, inte bara som ett antal sanningsutsagor, även om det också är det. Utan som ett drama, där vi lär oss spela den roll i Guds stora berättelse där jag är skapad till Guds avbild och där Gud har en plan för både mitt och hela världens liv. Gudsjänsten börjar med detta: I faderns sonen och den helige Andes namn. Det börjar med Gud, att Gud är relation, att han är kärlek.

I Gudstjänsten början får vi också sätta ord på detta stora. Att vi är ansvariga med våra liv inför Gud och att vi tillsammans med Kristus är frikända, förlåtna att vi är i förbund med Gud att vi är Guds barn. Detta är jag. Jag är skapad till Guds avild, därför är jag ansvarig. Jag tar det ansvaret genom att erkänna mina synder och ta emot förlåtelsen som finns i Faderns famn som är Kristus.

För att vi skall bli hemmastadda, erövra den idenitet som vi får som en gåva i Kristus behöver sanningen om vem jag är i honom bli en egen erfarenhet. Sanningen, att jag är frikänd och är i förbund med honom, att jag är hans barn, innesluten i hans kärlek behöver formas till en allt starkare övertygelse genom erfarenhet. Men för att det skall kunna ske behöver jag lära mig att urskilja vad som finns i mig själv av tankar och känslor och vad detta i sin tur får för konsekevenser i mitt eget liv.