Den etiopiske hovmannen
Apostlagärningarna • Sermon • Submitted
0 ratings
· 36 viewsNotes
Transcript
En Herrens ängel talade till Filippus: ”Gå vid middagstiden ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde.”
1. Filippus var en av de sju diakonerna som utvaldes i Apg 6:1-7.
2. Det kan tyckas konstigt att en Herrens ängel ber Filippus lämna en mycket framgångsrik och fruktbärande missionsverksamhet (Apg 8:4–13) för att gå ut i en öde öken.
a) Gud ser alltid längre än oss och har alltid en långsiktig plan. Det gäller för oss att lita på att Gud vet vad han gör när han befaller oss att göra sådant som rent mänskligt sett kan verka oförståndigt.
i) Rent mänskligt sett borde Filippus ha stannat i Samarien och tagit hand om sin framgångsrika missionsverksamhet, men Gud hade andra planer.
ii) På samma sätt behöver vi kristna idag lära oss att följa Guds vilja när han kallar oss in i någonting nytt. Kanske ber han oss lämna ett fruktbärande arbete för att gå in i en öken där det inte ser ut att kunna växa någonting. Kanske verkar det mänskligt sett oförståndigt, men om vi är säkra på att det är Gud som talar så bör vi också lyda, för Gud vet vad han gör.
b) Ibland komplicerar vi det kristna livet så mycket att vi slutar göra det som Gud säger åt oss att göra.
3. Gud har frälst stora folkmassor i tusental tidigare i Apostlagärningarna (Apg 2:41, Apg 4:4), men nu dirigerar han Filippus för att frälsa en enskild individ.
a) Det är få platser man kan känna sig så ensam som i en stor församling. Men i den här texten ser vi att Gud bryr sig väldigt mycket om dig som individ. Även om Gud också arbetar med stora sammanhang så arbetar han minst lika mycket med individer.
b) Om du var pastor i en stor församling och Gud plötsligt kallade dig till att flytta till ett land långt borta för att lärjungaträna enbart en enda person, skulle du flytta då?
Och Filippus stod upp och gick. Och se, då kom en etiopisk hovman som var eunuck och hade uppsikt över skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandace. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe och var nu på väg tillbaka och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja.
1. Dåtida ”Etiopien” är inte riktigt samma sak som dagens Etiopien, utan var ett land även känt som ”Nubien” och låg mellan södra Egypten och Khartoum i Sudan.
2. ”Kandace” var en titel på den etiopiska drottningen ungefär som ”farao” var en titel på den egyptiske kungen.
3. Den etiopiske hovmannen var förmodligen ett mellanting mellan en ”främling som fruktade Gud” och en ”judisk proselyt”. Han hade besökt Jerusalem och satt nu i sin vagn på väg hem och läste Bibeln.
a) Det var när hovmannen läste Guds ord som vägen till Gud öppnades för honom.
4. Den etiopiske hovmannen var en framgångsrik man med stort ansvar över den etiopiska drottningens skattkammare.
a) Även om hovmannen var värdsligt sett framgångsrik så sökte han ändå svaren på livets frågor. Pengar och framgång kan aldrig fylla det behov av Gud som alla människor behöver.
5. Den etiopiske hovmannen var en eunuck, dvs. kastrerad. Det var inte helt ovanligt att kungar på Bibelns tid föredrog tjänare som var eunucker eftersom de var mer lojala mot kungen eftersom de inte hade någon familj. Dock användes ibland titeln eunuck även på hovtjänare som inte var kastrerade.
a) På samma sätt kan det i vissa fall vara lättare att tjäna Gud om man är ogift, eftersom man då kan lägga all sin tid och energi osplittrat på att tjäna Gud (1 Kor 7:25–40).
b) Egentligen var det förbjudet för eunucker att komma in i ”Herrens församling” (5 Mos 23:1), men enligt Jesaja kommer eunucker i den messianska tiden få ta del av stora välsignelser (Jes 56:3-5).
Då sade Anden till Filippus: ”Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den.”
1. I vers 26 var det en ängel som talade till Filippus och nu är det Guds Ande i vers 29. Gud kan tala till oss troende på många olika sätt:
a) Gud talar genom Bibeln (2 Tim 3:16).
b) Gud talar genom Kristus (Heb 1:1-2).
c) Gud talar genom naturen och skapelsen (Rom 1:20).
d) Gud talar genom andra troende (1 Kor 14:29).
e) Gud talar genom sin Ande (Joh 14:26).
f) Gud talar genom änglar (Luk 1:26).
g) Gud talar i drömmar (1 Kung 3:5).
2. Återigen är Filippus väldigt lyhörd och lydig. Han lyssnar på Guds Ande och gör precis som han säger.
a) Att lyssna på Guds Ande är inte alltid så enkelt och kräver ett visst mått av träning. Det största hindret för att höra Guds Ande är att man inte lyssnar. Men när man väl har börjat lyssna kan det vara svårt att skilja på vad som är egna tankar och vad som är Guds röst. För detta krävs träning, övning och hjälp av kristna som har kommit längre än dig på detta område. Den bästa platsen att lära sig lyssna på Guds Ande är mitt i församlingen, i exempelvis en liten bönegrupp. Då har man nämligen möjlighet att tillsammans avgöra om det budskap man hör från Gud stämmer överens med Bibeln och om det är riktat till någon speciell person eller är ett budskap från Gud till dig själv.
Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa profeten Jesaja frågade han: ”Förstår du vad du läser?” Mannen svarade: ”Hur skulle jag kunna det, om inte någon vägleder mig?” Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
1. På Bibelns tid var det vanligt med högläsning och när Filippus hör att hovmannen läser från profeten Jesaja förstår han att Gud har sänt honom just för detta specifika möte.
a) Ibland kan vi i vår iver predika och vittna för alla möjliga människor som kommer i vår väg utan att se något resultat. Men när Gud har förberett och öppnat upp en möjlighet för oss att vittna så räcker det med ett enda litet samtal så är den personen beredd att ge sitt liv till Jesus.
i) För den som brinner för evangelisation är det viktigt att inte bara evangelisera utan även be Gud om öppna dörrar till människor som Gud har förberett.
2. Även om det så klart var bra att hovmannen läste Bibeln så gav det inte så mycket eftersom han inte förstod innebörden av texten. Bibeln är inte alltid så lätt att förstå och ibland räcker det inte med att bara uppmana folk att läsa Bibeln, man behöver också finnas till hands för att hjälpa till att förklara vad texterna betyder.
a) På liknande sätt kan det ibland vara svårt att förstå en predikan. Även om man försöker lyssna så har man svårt att förstå eftersom ordvalen och sättet att predika är främmande och svårt att förstå. Som predikant är det viktigt att tala så att de lyssnare man har förstår vad man säger, annars är det meningslöst att predika.
b) Man ska inte som kristen vara rädd för att be om hjälp att förstå Bibeln. Ingen har en fullständig förståelse över alla texter i hela Bibeln, utan det är tillsammans och med hjälp av varandra som vi kan förstå Bibeln på bästa sätt.
Skriftstället som han läste var detta:
Liksom ett får som förs bort
till att slaktas,
och liksom ett lamm som är tyst
inför den som klipper det,
öppnade han inte sin mun.
Genom hans förnedring
blev hans dom borttagen.
Vem kan räkna hans släkte?
Ty hans liv togs bort från jorden.
1. Gud hade inte bara väglett Filippus till den etiopiske hovmannen, han hade också väglett hovmannen till att läsa Jesaja 53, där det står om Messias som offrar sig för våra synder.
a) Det är nästan svårt att hitta en mer klockren text från Gamla testamentet att utgå ifrån om man vill samtala om Jesus och korset!
Hovmannen sade till Filippus: ”Jag ber dig, säg mig, vem är det profeten talar om här, om sig själv eller någon annan?”
1. Hovmannen hade säkerligen, precis som tolvårige Jesus (Luk 2:46), samtalat med lärarna vid templet i Jerusalem och frågat även dem vem den här texten handlade om egentligen. De laglärda hade tre olika tolkningar på den här texten:
a) Den lidande tjänaren var nationen Israel.
b) Den lidande tjänaren var Jesaja själv.
c) Den lidande tjänaren var Messias.
Då tog Filippus till orda och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom.
1. Ett gammalt välkänt uttryck är Kristus är Skriftens stjärna och kärna, dvs. hela Bibeln handlar om och pekar mot Jesus Kristus (Luk 24:27). Filippus utgick från Jesaja 53:7-8, den text som hovmannen läste, och förklarade sen mer om vem Jesus är.
När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: ”Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?” Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom.
1. Hovmannen var före mötet med Filippus intresserad av Gud och ville förstå mer, men det är först efter att han får höra om Jesus som han är redo att bli döpt.
a) Det spelar ingen roll hur många religiösa traditoner man kan eller hur mycket man läser Bibeln eller hur duktig och framgångsrik man är, det enda som spelar roll för att bli frälst är att få höra om Jesus och ge sitt liv till honom.
2. Vi vet inte så mycket om vad Filippus berättade för hovmannen men onekligen bör han ha berättat om dopet och dess betydelse för den kristna tron.
3. Vers 37 saknas i de flesta av de äldre handskrifterna och har därför plockats bort ur Svenska Folkbibeln och Bibel 2000, men lyder så här fritt översatt från KJV: ”Och Filippus sade, om du tror med hela ditt hjärta så kan du. Och han svarade och sade, jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.”
a) Även om vers 37 inte hör till originalversionen av Apostlagärningarna utan är ett senare tillägg, så är budskapet i versen viktig, dvs. att för att bli döpt så är det viktigt att verkligen tro på Jesus av hela sitt hjärta och bekänna sin tro (Joh 9:35–38, Matt 14:33).
b) Det är skillnad på att tro på Jesus med sin hjärna eller med sitt hjärta. Även Djävulen vet vem Jesus är, men han tror inte på Jesus med sitt hjärta (Matt 4:1–11, Jak 2:19, Matt 22:34-37).
När de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer men fortsatte glad sin resa. Filippus kom till Asdod och gick omkring och predikade evangeliet i alla städer, tills han nådde Cesarea.
1. Filippus och hovmannen ”steg ner” i vattnet och ”steg upp” ur vattnet. Så långt det är möjligt är det viktigt att hela kroppen sänks ner i vattnet när man döps eftersom det symboliskt visar på den totala överlåtelsen till Jesus.
a) Dopet liknas ibland vid en begravning, dvs. att man begraver sitt gamla liv och uppstår tillsammans med Jesus till ett nytt liv. Då är det viktigt att man inte lämnar kvar en lite bit av det gamla livet utan överlämnar sig själv helt åt Gud (Kol 2:12–13).
b) En av de tidigaste kristna skrifterna, Didaché, skriver så här om dopet (kapitel 7):
i) ”Beträffande dopet, döp på detta sätt: Efter att först ha reciterat alla dessa ting, döp i Faderns och Sonens och den Heliga andens namn i rinnande vatten. Men om du inte har något rinnande vatten, döp då i annat vatten, och om du inte kan döpa i kallt vatten, gör det i varmt. Och om du inte har någotdera, häll då vatten på huvudet tre gånger, i Faderns och Sonens och den Heliga andens namn.”
(1) Med ”rinnande vatten” menas troligtvis en flod eller liknande. Om möjligheten till att döpa i en flod saknas, t.ex. pga. att man råkar befinnas sig exempelvis i en öken eller i fängelse, då kan man döpa genom att hälla vatten på huvudet. Poängen är alltså att man så långt det är möjligt ska döpa genom nedsänkning men om det inte är möjligt får man lösa det på andra sätt. Det viktiga är att man blir döpt, inte exakt hur det går till.
2. Den helige Ande ”ryckte bort” Filippus, dvs. förflyttade honom plötsligt på ett övernaturligt sätt till en annan plats.
a) Även om detta låter väldigt främmande för en vanlig kristen, så förekom det faktiskt ibland i Bibeln.
i) Lärjungarnas båt var plötsligt framme dit de var på väg (Joh 6:21).
ii) Jesus stod plötsligt mitt ibland lärjungarna trots att de hade låst dörren (Joh 20:19).
iii) Alla troende som lever när Jesus kommer tillbaka kommer att ”ryckas upp bland moln” (1 Thess 4:16–17).