Gideon, del 2
Domarboken • Sermon • Submitted
0 ratings
· 15 viewsNotes
Transcript
Gideon river ner Baals altare
Gideon river ner Baals altare
Den natten sade Herren till honom: ”Tag den tjur som tillhör din far, och den andra sjuåriga tjuren. Riv sedan ner det baalsaltare som tillhör din far, och hugg sönder Aseran som står intill det.
1. ”Baal” var en kananeisk fruktbarhetsgud och namnet kan översättas till ”herre”.
a) Baalsdyrkan var ett återkommande problem för Israels folk som frestades av de omkringliggande folkens avgudadyrkan.
b) Elia utmanar Baals profeter i 1 Kung 18.
2. ”Asera” var en kvinnlig gudom som enligt kananeisk tro var gift med den kananeiska guden El.
3. Där Gideon bodde så tillbad man både Gud och Baal.
a) Detta tror jag är ett av Djävulens trick. Djävulen försöker inte alltid få oss att sluta tillbe Gud, han vill istället få oss att tillbe något annat också.
b) Jesus varnar oss och säger. “Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” (Matt 6:24)
c) Vi kristna behöver se till så att Gud alltid är viktigast i våra liv och att vi inte dyrkar något annat än Gud.
4. Det första som Gud ger Gideon i uppdrag, det är att göra sitt eget hus rent. Tidigare i texten så klagade Gideon på att saker och ting inte var som förr, att Gud hade lämnat Israel och att han ville ha en förändring. Men för att förändringen skulle kunna ske, var Gideon först själv tvungen att förändras.
a) Jag tror att vi är många i Sverige idag som längtar efter att få se mer av Gud och att en stor väckelse ska bryta ut, men kanske är det så att Gud först vill att vi själva behöver gå igenom en prövning och förändras.
5. Innan den här byn skulle börja tillbe Gud så skulle de riva ner Baals altare. Inte för att det inte går att tillbe Gud på samma plats som ett hedniskt altare, utan för att vi ofta inte vill då.
a) På samma sätt så kan det finnas saker i våra liv idag som står i vägen för oss när vi tillber Gud. Kanske har du svårt att tillbe Gud? Kanske finns det något i ditt liv som är viktigare än Gud? Du behöver i så fall fråga Gud om det är något som du behöver omvända dig ifrån.
Då tog Gideon med sig tio av sina tjänare och gjorde som Herren hade sagt till honom. Men eftersom han var rädd för sin fars hus och för männen i staden, gjorde han det inte på dagen utan på natten.
1. En förklaring till att Gideon väntade till natten med att riva ner altaret kan ju vara det mest uppenbara; att han var feg. Men det är trots allt bättre att lyda Gud fegt, än att inte lyda Gud alls.
2. En annan tolkning är att det inte spelar någon roll hur man utför Guds befallning, så länge som man gör det. Om Gud ger dig ett uppdrag så får du själv bestämma hur du vill genomföra det. Det står ju ingenstans att Gud klagade på Gideon för att han väntade till natten.
Då sade de till varandra: ”Vem har gjort detta?” När de undersökte saken och hörde sig för, fick de veta att Gideon, Joas son, hade gjort det.
1. I de hårda tider som Israel befann sig i så blev Baal väldigt viktig för dem, de hade förmodligen tillbett Baal ännu mer nu när midjaniterna bråkade med dem.
2. När Gideon förstör Baals altare blir byborna arga, men man kan fråga sig varför de inte blev arga när de byggde Baals altare.
Då sade männen i staden till Joas: ”För ut din son. Han måste dö, för han har brutit ner Baals altare och huggit sönder Aseran som stod intill det.”
1. Eftersom Gideon rivit ner Baals altare så vill nu folket döda Gideon.
2. Gideons far ger dock folket ett logiskt argument; om nu Baal har något emot att hans altare blir förstört så får han väl själv göra något åt saken. Annars är han ju knappast värd att tillbes.
3. Enligt en gammal historia så utspelade sig något liknande i Söderhavet på 1800-talet. En stamhövding hade blivit kristen så han samlade folket och alla gudastatyer. Han sa till statyerna att han nu tänkte förstöra dem och om de ville så kunde de springa därifrån. Ingen sprang iväg så hövdingen förstörde alla gudar och folket blev kristet.
Gideon samlar ihop folket
Gideon samlar ihop folket
Midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna hade alla samlats och gått över Jordan och slagit läger i Jisreels dal.
1. Förmodligen samlar sig nu Israels fiender för att slutgiltigt krossa Israel.
2. Detta visar oss vilken perfekt timing Gud har; i precis rätt tid så kallar Gud Gideon att leda Israel.
Men Herrens Ande kom över Gideon. Han stötte i hornet, och abiesriterna samlades och följde honom.
1. På Gamla Testamentets tid så uppfyllde Gud vissa utvalda personer med sin Ande, för att ge dem kraft att utföra ett speciellt uppdrag.
2. I det nya förbundet så har Gud lovat att uppfylla alla med sin helige Ande:
a) “Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner. Också över tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.” (Joel 2:28–29)
Gideon och ullen
Gideon och ullen
Och Gideon sade till Gud: ”Om du verkligen vill rädda Israel genom min hand, så som du har lovat,
1. Gideon ber Gud om ännu ett tecken på att Gud är med honom.
2. Det är lätt att förstå att Gideon ville ha en bekräftelse på sin kallelse, men nu är det andra gången han ber om ett tecken. Det här visar oss att Gideons tro fortfarande är svag och att han även var velig.
3. Det är inte fel att fråga Gud om en bekräftelse om du får ett stort uppdrag eller om du står inför ett nytt stort steg, men det kan vara fel att göra som Gideon gjorde här.
a) Om det är något man inte vill göra, då hittar man på något helt ologiskt som Gud ska göra:
i) "Om någon sätter in 322 000 kr på mitt konto imorgon kl. 13.00 då vet jag att det är din vilja Gud". ”Du kan ju göra det Gud… Inget är ju omöjligt för dig”.
b) Och om det är något man vill göra, då hittar man på något lätt som Gud ska göra:
i) "När jag kör till Stockholm på torsdag så ska en röd bil köra om mig, då vet jag att det är din vilja Gud".
4. Gideons uppdrag var stort och Gud var barmhärtig mot Gideon.
a) Man får komma ihåg att Gideon var en fattig och enkel människa med dåligt självförtroende som blev kallad av Gud att leda en armé i ett krig som handlade om nationens överlevnad.
b) Även om Gideon hade en svag tro, så är det fortfarande bättre än att inte ha någon tro alls.
Gideons armé är för stor
Gideons armé är för stor
Tidigt följande morgon drog Jerubbaal, det vill säga Gideon, i väg med allt folket som följde honom, och de slog läger vid Harodskällan. Han hade då midjaniternas läger norr om sig, på slätten mot Morehöjden.
1. Gideons armé på 32.000 pers var betydligt mindre än midjaniternas armé på 135.000 (Dom 8:10), men även om den var liten så var den ändå för stor för Gud.
a) Om Gideon hade haft en större armé än midjaniterna och sen vunnit segern så hade han kunnat ta åt sig äran för segern.
b) Om Gideon hade besegrat midjaniterna med en armé på 32.000 så kunde folk hävda att Gideon var ett militär-strategiskt geni. Det har hänt förr att en liten armé vunnit över en stor armé tack vare en bra general.
c) Men Gud vill inte att det ska råda några som helst tvivel om att segern beror på Israels Gud, och inte på Gideons många soldater. Genom att förminska Gideons armé till löjeväckande proportioner bevisar Gud att det är Han som vinner segern åt Israel.
2. Det finns många Bibelord på detta tema:
a) ”En kung segrar inte genom sin stora här, en hjälte räddas inte genom sin stora kraft.” (Ps 33:16)
b) ”Då sade han till mig: ”Detta är Herrens ord till Serubbabel: Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot.” (Sak 4:6)
c) ”Andra förlitar sig på vagnar och hästar, men vi berömmer oss av Herrens, vår Guds, namn.” (Ps 20:8)
Då visade det sig att antalet av dem som hade läppjat av vattnet genom att med handen föra det till munnen var trehundra män. Alla de andra hade fallit ner på knä för att dricka vatten.
1. Kanske var det så att de som hade druckit vatten från handen var bättre soldater än de som fallit ner på knä eftersom de fortfarande hade uppsikt när de drack vatten.
a) Gud lät alltså först de rädda israelerna bege sig hem och därefter lät Gud de orutinerade soldaterna bege sig hem.
b) På samma sätt kan vi idag lära oss att om vi vill aktivt tjäna Gud ska vi inte vara rädda för fienden utan istället fokusera på uppgiften.
2. När Israels armé till slut bara var 300 personer, så var den plötsligt nere på bara 1% av vad den ursprungligen var.
a) Detta innebär att varje israel personligen behöver klara av drygt 400 midjaniter för att vinna striden.
b) Nu var Gideon och hans pyttelilla armé så illa tvungna att förtrösta på Gud.
Midjanitens dröm
Midjanitens dröm
Men om du är rädd för att dra ner, gå då ner till lägret med din tjänare Pura och hör vad man säger där. Då skall du få mod att dra ner mot lägret.” Han gick då med sin tjänare Pura ner till förposterna i lägret.
1. I Dom 6:14–16 så sände inte bara Gud Gideon utan han lovade också att vara med Gideon. Här ser vi detta i praktiken.
2. När Gud kallar till ett livsfarligt uppdrag så lämnar han oss inte ensamma utan han fortsätter att vägleda oss.
När Gideon kom dit höll en man just på att berätta en dröm för en annan. Han sade: ”Jag hade en dröm, och se, jag tyckte att en kornbrödskaka kom rullande in i midjaniternas läger. Den kom fram till tältet och slog emot det, så att det föll och vändes upp och ner, och tältet blev liggande.”
1. Korn var fattiga människors mat och kornbrödkakan symboliserade det förtryckta och fattiga Israel.
2. Tidigare har Gideon varit osäker på sin kallelse och därför bett om bekräftelse, men denna gång är det inte Gideon som ber om detta utan Gud som i sin barmhärtighet ger honom detta.
a) Totalt bekräftar Gud Gideons kallelse så mycket som fyra gånger!
b) Förmodligen var Gideon en väldigt osäker person som behövde denna extra trygghet.
3. När man går ut i strid är det säkert lätt att inbilla sig att den fiende man möter är mycket modigare och starkare än man själv är, men ofta är detta en inbillning. Midjaniterna var även de rädda och osäkra.
Israel besegrar midjaniterna
Israel besegrar midjaniterna
När jag och alla som jag har med mig blåser i hornen, skall ni också blåsa i hornen runt omkring hela lägret och ropa: För Herren och för Gideon!”
1. Det finns ingenting i texten som antyder att Gud skulle ha befallt Gideon att göra på detta viset, men eftersom Gideon har blivit fylld med den helige Ande (Dom 6:34), så blir han på ett naturligt sätt vägledd av Guds Ande.
Alla tre grupperna blåste i hornen och slog sönder krukorna. De fattade med vänstra handen i facklorna och med högra handen i hornen, och blåste i dem och ropade: ”Herrens och Gideons svärd!”
1. De allra flesta i det midjanitiska lägret låg och sov men vaknade hastigt av ett skrik och kaos som ledde till förvirring.
2. Eftersom Gideon fått reda på att midjaniterna redan var rädda för Gideons svärd (Dom 7:14) så använder Israel detta för att ytterligare skrämma slag på midjaniterna.
När de trehundra hornen ljöd, vände Herren den enes svärd mot den andre i hela lägret. De som var i lägret flydde ända till Bet-Hasitta, åt Serera till, ända till utkanten av Abel-Mehola, förbi Tabbat.
1. Precis som under Exodus, när Gud befriade Israel från Egypten, så stred Herren själv för sitt folk. Gideon behövde bara titta på när midjaniterna besegrades.
a) ”Herren skall strida för er, och ni skall hålla er stilla.” (2 Mose 14:14)
Gideon sände budbärare över hela Efraims bergsbygd och sade: ”Drag ner mot midjaniterna och spärra all tillgång till vatten i deras väg ända till Bet-Bara och Jordan.” Så uppbådades alla Efraims män och spärrade all tillgång till vatten ända till Bet-Bara och Jordan.
1. När Gud visat för Gideon och för Israel att det var Han och inte Gideon som besegrade midjaniterna, då tilläts fler israeler vara med i striden.
2. På samma sätt kan Gud idag använda ett fåtal utvalda för att utföra mirakulösa stordåd, men när arbetet väl är påbörjat och alla ger äran åt Gud, då kallas många fler människor in i Guds verk. Resultatet av detta är att Gud får äran samtidigt som många människor får möjlighet att tjäna Gud.
Slutgiltig seger över midjaniterna
Slutgiltig seger över midjaniterna
Men Efraims män sade till Gideon: ”Varför har du gjort så här mot oss, och inte kallat på oss när du drog ut till strid mot midjaniterna?” Och de gick skarpt till rätta med honom.
1. Patriarken Jakob (som fick namnet Israel) fick 12 söner som blev 12 stammar. Efraim och Manasse var söner till Jakobs son Josef men blev ansedda som två egna stammar (1 Mose 48:5).
a) Trots att Manasse var äldre än Efraim så blev Efraim betraktad som ledare (1 Mose 48:14-20) och det fanns en gammal avundsjuk konflikt mellan dessa två (Jes 9:21). Eftersom Gideon var från Manasse stam reagerar nu Efraims män och är upprörda över att de inte fick vara med i striden.
b) Rent mänskligt sett borde alltså ledaren för kriget mot midjaniterna ha varit en person från Efraims stam, men eftersom Gideon blev utvald av Gud så gjorde han inget fel. Gideon påpekade för Gud att han egentligen var från Manasse stam (Dom 6:15), men eftersom Gud inte har anseende till person (1 Sam 16:7, Apg 10:34, Rom 2:11) så valde Gud Gideon ändå.
2. Gideon agerar vist när han ”stillar deras vrede med ett mjukt svar” (Ords 15:1) och undviker på så sätt ett potentiellt inbördeskrig i Israel.
a) På samma sätt kan de allra flesta inom-kyrkliga konflikter lösas genom en vis ledare.
Gideon kom till Jordan, och han gick över tillsammans med de trehundra man som var med honom. De var trötta av förföljandet. Därför sade han till männen i Suckot: ”Ge några brödkakor åt folket som följer mig, de är utmattade, och jag är i färd med att förfölja Seba och Salmunna, de midjanitiska kungarna.”
1. Gideon och hans lilla armé är helt utmattade och Gideon ber därför staden Suckot om mat.
a) Gideon ber inte att de ska delta i striden utan bara att de ska vara med och stötta de som slåss.
2. Suckot vill inte bidra med någon mat, de vill inte stötta Gideon förrän han har vunnit.
a) Gideon har precis, med Guds hjälp, besegrat en armé på 135 000 midjaniter med hjälp av 300 man, men nu när de ska slutföra arbetet så får de ingen hjälp.
3. Oftast är det inte våra fiender som får oss att ge upp, utan våra vänners ovilja.
a) När man är en ung och brinnande kristen så vill man ofta ut och evangelisera eller aktivera sig för Guds rike på något sätt.
b) Det är extremt viktigt att de äldre är med och stöttar och hjälper till, istället för att uttala nedslående ord såsom exempelvis: ”Man brinner i början men sen svalnar det…”
4. Men även om man kan bli missmodig av sina vänners ovilja, så är det viktigt att inte ge upp för det.
a) Gideon visste att han skulle vinna striden med eller utan Suckot.
b) Det var bara Suckot som förlorade på att inte hjälpa Gideon.
Men Seba och Salmunna befann sig i Karkor och hade med sig sin här, omkring 15 000 man, allt som fanns kvar av österlänningarnas här. De stupade utgjorde nämligen 120 000 man beväpnade med svärd.
1. Som vi ser av denna vers så var midjaniternas armé totalt 135 000 man.
2. Gideon anfaller en armé på 15 000 man med sina 300 soldater. Midjaniternas armé är inte lika stor som förra gången, men den är ändå 50 gånger så stor som Gideons.
a) Gideon var tidigare osäker på sin egen kallelse, men är nu uppmuntrad av att han såg att Gud välsignade honom förra gången, så nu blir det lättare för honom att tro.
b) På samma sätt så kan vi idag vara osäkra på om vi verkligen vågar exempelvis evangelisera, men om vi får höra andra människors erfarenheter och vittnesbörd så stärks vår tro och vi blir frimodiga.
När Gideon kom till männen i Suckot, sade han: ”Se, här är nu Seba och Salmunna, som ni hånade mig för och sade: Har du redan Seba och Salmunna i din hand, eftersom vi skulle ge bröd åt dina utmattade män?”
1. Efter att Gideon har besegrat midjaniterna så återvänder han till Suckot.
a) Suckot ville inte lita på Gud och Gideon och nu tänker Gideon straffa dem för det.
b) Gideon piskar Suckots ledarskap med törnen och tistlar och river ner tornet i staden och dödar männen.
c) Det är svårt att förstå varför Gideon straffar dem så hårt och texten visar inte det heller. Förmodligen betraktade Gideon Suckot som förrädare och behandlade dem därför på detta sätt.
2. Det man måste komma ihåg när man läser sådana här texter i Bibeln är att Bibeln beskriver verkliga människor, personer som gör både rätt och fel.
a) Bibeln är inte en saga, Bibeln är sanna och realistisk.
b) Allt som står i Bibeln behöver inte vara en förebild för oss, det kan också vara ett varnande exempel för oss.
Sedan frågade han Seba och Salmunna: ”Hurdana var de män som ni dödade på Tabor?” De svarade: ”De var lika dig, var och en såg ut som en kungason.”
1. Gideon kommer fram till att de midjanitiska kungarna har mördat Gideons bröder.
a) Gideon vill först att hans egen son ska avrätta kungarna men han vågar inte så Gideon får göra det själv.
Gideon vägrar att bli kung
Gideon vägrar att bli kung
Israeliterna sade till Gideon: ”Härska du över oss, och sedan också din son och din sonson, för du har räddat oss ur midjaniternas hand.” Men Gideon svarade dem: ”Jag skall inte härska över er, och min son skall inte heller härska över er, utan Herren skall härska över er.”
1. Längtan efter en kung var stor bland Israels folk redan på Gideons tid.
a) Först hundratals år senare får Israel Saul som sin första kung (1 Sam 8ff).
2. Gideon vägrar bli Israels kung.
a) Det var rätt av Gideon att inte vilja bli kung, eftersom Gud var Israels kung (1 Sam 8:7, 1 Sam 12:12).
b) Gideon är ödmjuk i sina ord, men tyvärr inte lika ödmjuk i sina handlingar.
i) Gideon säger att han inte vill bli kung, men agerar ändock som en kung.
3. Jag tror det är ett väldigt mänskligt beteende att vilja ha en ”kung” över sig.
a) I den kristna församlingen så är det Jesus som är vår kung.
b) Pastorer och andra ledare finns till för att leda, hjälpa och betjäna de troende i deras relation med Gud, men aldrig att ”regera” över.
Gideon sade vidare till dem: ”En sak begär jag av er: Att var och en av er ger mig den öronring han har fått som byte.” Fienderna bar nämligen öronringar av guld eftersom de var ismaeliter. De svarade: ”Dem ger vi dig gärna.” De bredde ut ett klädesplagg, och var och en kastade där den öronring han hade fått som byte.
1. Midjaniterna hade öronringar av guld och nu får Gideon alla dem.
a) Folket gav mer än gärna denna förmögenhet till Gideon, han hade ju trots allt befriat sitt land från förintelse.
b) Den här skatten lyfte dock Gideon upp ovanför folket, han blev rikare än alla andra. Gideon sa att han inte ville vara kung, men nu agerar han som en kung.
Gideon lät göra en efod av detta och satte upp den i sin stad Ofra. Hela Israel höll sig trolöst till den, och den blev en snara för Gideon och hans hus.
1. En ”efod” var en skjorta som prästerna bar.
2. Gideon gjorde en efod i guld och placerade den i sin hemstad Ofra, vilket tyvärr ledde till att folket kom och tillbad vid efoden.
a) Det är svårt att veta varför Gideon gjorde så här, men vid den här tiden hade inte Israel Jerusalem som huvudstad utan tabernaklet och den religiösa mittpunkten befann sig i staden Silo, som låg i Efraim (Dom 18:31, Dom 21:19).
b) Det är inte helt omöjligt att Gideon var sur på Efraims män och därför ville konkurrera ut Silo till förmån för sin egen stad Ofra.
c) Efoden blev en snara för Gideon och folket och det verkar som att efoden blev viktigare än Gud själv.
3. Ofta i religiösa sammanhang så vill vi uttrycka vår tro i fina målningar, imponerande kyrkbyggnader, eller som i det här fallet, en vacker guld-efod.
a) Målet med dessa fina konstverk är att vi vill ära Gud, men alltför ofta så tar dessa konstverk oss istället bort ifrån Gud.
b) På grund av dessa vackra konstverk så tappar vi bort fokuset på det som är det viktiga och centrala.
c) Ofta kommer Gud till oss i enkelhet.
i) Gideon var en fattig, enkel och oansenlig man (Dom 6:15).
ii) Kung David var en liten herdepojke (1 Sam 16:10-11).
iii) Jesus föddes i en enkel familj och fick inte ens plats på härbärget (Luk 2:7).
iv) Gud befallde att de tio budorden skulle hamras in i tavlor av sten (2 Mose 31:18), trots att israeliterna onekligen kunde gjuta fina guldstatyer (2 Mose 32:4).
d) När vi möter Gud så vill vi ofta gensvara denna kärlek genom att göra någonting fint för Gud, men Gud har egentligen aldrig begärt att vi ska göra det.
i) Det Gud vill är att vi älskar Gud av hela vårt hjärta och vår medmänniska som oss själva.
ii) Gud vill att vi ska lovsjunga och tillbe honom och att vi ska ta hand om våra medmänniskor.
iii) Ju finare kyrka vi bygger, desto mer fokus blir det på kyrkan istället för på Jesus.
Gideon dör
Gideon dör
Så blev Midjan kuvat under Israels barn och upplyfte inte mer sitt huvud. Och landet hade ro i fyrtio år, så länge Gideon levde.
1. Precis som Gud hade lovat så blev Gideons krig en succé!
a) Midjan var totalt besegrat och Israel som nation var mycket starkare.
b) Gud hade gjort sin del i avtalet.
c) Om Gud lovar någonting så kan vi lita på hans löften, Gud sviker inte.
2. För Gideons personliga del så blev dock slutet ett andligt misslyckande.
a) För det första så leder Gideons guld-efod till avgudadyrkan.
b) För det andra så tar sig Gideon många hustrur, något som i Gamla Testamentet i stort sett alltid slutar i elände och som Paulus avråder ifrån (1 Tim 3:2).
Han hade en bihustru i Sikem, och hon födde honom också en son, som han gav namnet Abimelek.
1. Även om Gideon onekligen sagt att han inte ville bli kung, så agerade han som en kung. När Gideon får en son namnger han honom ”Abimelek” som betyder ”far är kung”.
Och Gideon, Joas son, dog i hög ålder och blev begravd i sin fader Joas grav i det abiesritiska Ofra.
1. När Gideon så småningom dör så dör han vid en hög ålder.
a) Gideon började bra tillsammans med Gud.
i) Då var han fattig och beroende av Gud.
ii) Nu var han rik och klarade sig själv.
b) Ibland är det lättare att leva för Gud när man är fattig och har det dåligt.
i) Ur ett andligt perspektiv kan det vara helt förödande att bli rik och ha det gott ställt.
2. För att Gideon skulle minnas Gud och allt Gud hade gjort i hans liv var han tvungen att se tillbaka.
a) Jag tror många troende känner igen sig i detta. Men jag tror inte att det är Guds mening med våra liv att vår andliga höjdpunkt är när vi är 20 år.
b) Jag tror att Gud vill använda oss mer och mer ju äldre och erfarnare vi blir.
c) Mitt tips till dig är att om Gud leder dig till stora framgångar, fortsätt vara en enkel människa även efter segern.
När Gideon var död, var Israels barn trolösa igen och höll sig till baalerna. De gjorde Baal-Berit till gud åt sig.
1. Efter att Gideon hade dött så föll Israel tillbaka till avgudadyrkan igen. Detta är i linje med den tragiska cykeln i Domarboken (Dom 2:19).
2. ”Baal-Berit” betyder ”förbundets herre”, vilket visar att israeliterna såg Baal som sin förbundsgud.
3. Detta visar oss att vi alla är beroende av Guds helige Ande för att kunna stanna kvar hos Gud.
a) Gideon blev fylld med Guds Ande och fick kraft att agera enligt Guds vilja, men så småningom verkar hans hängivenhet ha minskat.
b) Israels folk, som inte blev fyllda med Guds Ande föll tillbaka till avgudadyrkan så fort Gideon var död.
c) Paulus uppmanar alla troende att ”uppfyllas av Anden” (Ef 5:18) och att ”vandra i Anden” (Gal 5:16), vilket jag tror är nödvändigt för att kunna leva ett hängivet liv för Gud. Vi behöver gång på gång uppfyllas av Guds Ande.