Vägen till korset

Idag är det Palmsöndag och med den startar Påskberättelsen på allvar. I år läser vi texterna från Markusevangeliet som är det kortaste av evangelierna med sina 16 kapitel. En tredjedel av evangeliet handlar om Påsken så vi behöver inte undra vad som är viktigast och mest centralt i berättelsen.

Kyrkofadern Eusebios berättar i sin kyrkohistoria att det är lärjungen Petrus berättelse som Markus skriver ner. Markus är det äldsta de fyra evangelierna.

Vilka var de?

Texten vi har hört läsas innehåller tre delar. Först handlar det om två lärjungar som får uppdraget att hämta åsnan som Jesus sedan rider på. Därefter berättas det om ridturen och om kläder och om löv som strös ut. Och till sist att Jesus och de tolv lämnar stan och ger sig ut igen till byn Betania som låg lite utanför Jerusalem.

Läser man texten en gång till så ser man att den inte fokuserar speciellt mycket på Jesus. Det är knappt ens att han nämns. Istället berättas det ganska ingående om hur åsnan hämtas och att det var många som hyllade Jesus genom att breda ut sina mantlar på vägen framför Jesus och åsnan och så strödde man ut löv som man tog från träden.

Det var två lärjungar som hämtade åsnan, de tolv följde med Jesus till Betania när det blev sent på kvällen och däremellan var det väldigt många som fanns i händelsernas mitt. De hyllade Jesus, de lade om sina planer för att kunna vara med och ge sitt bidrag. De ropar: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!” (Mark 11:9–10).

Lärjungarna som hämtade åsnan verkar helt klart höra till Jesus. De tolv som följde Jesus ut till Betania hörde till den inre kretsen.

Men alla andra vilka var de? Var kom de ifrån? Varför var de där?

Det här är Immanuelskyrkan i Stockholm. Längst fram finns de tolv apostlarna målade av en konstnär. Om man tittar efter, så är de väldigt lika varandra? Är det så att alla som umgås med Jesus blir precis likadana?

Är det så att alla som följer Jesus klär sig likadant? Tänker likadant? Tycker likadant i alla frågor?

Kan det vara så att Jesus kallar ganska olika människor för att sedan göra om dem efter samma mall?

Om bara de får vara med som passar in efter den här mallen, så skulle nog inte tåget bli speciellt långt eller stort.

Det skulle det kanske vara Jesus och några till.

När Jesus kallar människor att följa honom så får de komma precis som de är. Det är till och med en poäng att de är olika. Tycker olika, tänker olika och känner olika. Det är som i en familj: så länge man tycker om varandra så klarar man olikheterna.

Om man inte tycker om varandra så är det det som är problemet, inte att man tycker och tänker olika.

Jesus frågade inte vad människor tänker i olika frågor innan han kallar dem att följa. Han kollar inte heller hur de skulle reagera i olika tänkta scenarion, vilka beslut de skulle ta.

Han säger: Följ mig! Och det är det som folket gör. De följer honom. De vet inte vart vägen kommer att bära. Men de har bestämt sig. De vill vara med där han finns. De vill göra det han gör. Varandra har de fått som en bonus.

Och så jublar de, och lovar honom: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!” (Mark 11:9–10).

Det är på något sätt där de ser din uppgift. Att hylla Jesus. De gjorde det med det de hade. Det fanns liksom inga gränser.

Vad fick de vara med om?

De fick se på nära håll att den de följde inte satte sitt eget bästa i första hand. Han tänkte inte på sig själv. De fick se att han stod för, och gjorde det som han var övertygad om, var det rätta att göra.

De hade aldrig tänkt sig att den de följde skulle bli fängslad. Att han skulle bli slagen och hånad. Men så blir det.

Och kanske var det så att en del av dem som finns med i tåget idag om några dagar står i en helt annan folkmassa och skriker: Korsfäst!

Men de som hade bestämt sig för att stå på Jesu sida. De gjorde det för att de tyckte att det var det rätta att göra. Livet skulle kanske vara säkrare och förmodligen mycket enklare om de försökte bli en del av den stora massan utan att varken synas eller höras.

Men hans ord ringde i deras öron. Orden när han sa: Följ mig!

De var olika. En del av dem var väldigt olika men de hade en sak gemensamt. Det var deras vilja att följa Jesus. Deras längtan att leva det liv som Jesus hade pekat på gjorde att de hörde ihop, trots att de tänkte så olika.

I vår tid handlar det mycket om polarisering. Om vi och dem. Lyssnar vi på våra partiledare så märker vi att de gång efter annan försöker höja sig själva genom att smutskasta och misstänkliggöra andra. Många journalister arbetar på precis samma sätt. Man vill göra klyftorna större.

Hur lätt är det inte för oss att dras med i det sättet att agera. Hur står man emot?

Jesus samlade människor och så sa han: Följ mig! Egentligen säger han då: Kolla inte så mycket på andra. Kolla in mig och gör som jag.

Efter uppståndelsen träffas Petrus och Jesus vi Genesarets strand. Då undrar Petrus lite över hur det skall gå för Johannes. Då säger Jesus: vad rör det dig? Du skall följa mig.

Du behöver inte se ut på ett speciellt sätt för att följa Jesus. Du måste inte ha en speciell bakgrund för att följa Jesus. Du får komma som du är. Men om du skall kunna följa honom måste du intressera dig för honom. Du måste leva så nära så att du kan se hans liv och hur han möter människor och hur hanterar konflikter.

Vad hände(r) sedan?

Temat idag är “Vägen till korset”. Vi vet att det är vid korset som Jesu jordiska liv tar slut. Det är där han dör.

Han säger:

Johannesevangeliet 12:24 B2000

24 Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd.

Jesus menar att vi inte finns här på jorden för att leva för oss själva. Det handlar inte om att se om sitt eget hus. Det går inte ut på att vara ett ensamt korn som bär på pontential som aldrig kommer till användning.

Några kapitel tidigare i Markusevangeliet säger Jesus.

Markusevangeliet 8:34 B2000

34 Sedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: ”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.

Det är detta som gör det jobbigt och utmanande med Jesus. Men det är också det som gör livet spännande och meningsfullt. Han verkar inte erbjuda alternativet lite lagom. Så där så det inte behöver inkräkta så mycket på dina egna planer och ditt liv.

Kanske är det dom som irriterar sig på detta anspråk. Kanske är det de som vill behålla sitt självbestämmande över sig själva som om några dagar kommer att stå bland andra och ropa korsfäst honom.

Men de som finns kvar de vill verkligen följa. De förstår att deras beslut måste få tydliga konsekvenser i deras liv. De inser att det inte går att fortsätta precis som vanligt om man skall följa honom. Hans liv behöver bli synligt i mitt, i våra liv.

Paulus skriver i Gal 2:19f

Galaterbrevet 2:19–20 B2000

19 Jag har ju genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag har blivit korsfäst med Kristus, 20 men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.